EU-byråkraterna som trivs i Helsingfors
Uppståndelsen kring EU:s kemikaliemyndighet var stor innan den uppstod i Helsingfors. HBL har träffat tre av de 570 byråkraterna.
Det surrar inte lågmält i personalrestaurangen på Annegatan 18 i Helsingfors. Det skrattas, rycks i ärmar och diskuteras högljutt medan sås fångas upp med brödbitar.
Efter att man har passerat säkerhetskontrollen till kemikaliemyndigheten Echa sker allt på engelska, på EU-sätt: många kulturer, olika bakgrunder, ett gemensamt mål.
– Den offentliga diskussionen om EU handlar nu för tiden mest om ekonomisk nytta. Men vi ser de verkliga fördelarna med att flera nationaliteter jobbar tillsammans. Man kan hitta lösningar tack vare att någon annan uppfattar en sak på ett helt annat sätt, säger Orion Andrews från England.
För sex sju år sedan fanns det viss oro för att man inte skulle lyckas locka tillräckligt många internationella experter som Andrews till den nygrundade EU-byrån, på grund av Finlands läge. Men det behövs bara en blick på vem som sitter runt borden i matsalen, eller en titt på statistiken över varifrån de anställda kommer, för att konstatera att oron var obefogad.
Svår mat
Maurizio Roncaccia från Italien har jobbat vid flera andra EU-byråer och tvekade inte att flytta familjen från Grekland till Finland.
– Jag har alltid kommit bra överens med folk från Norden. Vi tänker likadant, jag är också pragmatisk.
- Europeiska kemikaliemyndigheten Echa, European Chemicals Agency, inledde sin verksamhet i Helsingfors i juni 2007. Belgaren Geert Dancet är vd.
- Den är en av de största så kallade decentraliserade EU-byråerna och sysselsätter i dag 570 personer från 27 länder. Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden i Alicante, Spanien är störst.
- Finland lobbade ursprungligen för att få Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som i dag finns i Parma, Italien.
- Echas huvudsakliga uppgift är att administrera Reach, som kallas den mest ambitiösa kemikalielagstiftningen i världen. Kemikaliemyndigheten är ett av de få EU-organ som har rätt att fatta beslut som är bindande för industrin.
Roncaccias kontrakt löper till 2019 och han har inga planer på att lämna Finland.
– Om inte min fru börjar klaga ännu mer på vädret och maten, säger han.
Susana Lisboa Marto från Portugal hade också problem med maten när hon kom till Finland i egenskap av fru till en Echa-anställd.
– Jag fick en chock när jag såg priserna i matbutiken. Det var också svårt att hitta fisk som hade huvud och stjärtfena kvar. Och trots att Östersjön är full av fisk smakar de inte som våra fiskar. Men språket är den klart största utmaningen.
Hennes son gick i finskt daghem, vilket hon var mycket nöjd med. Nu går båda barnen i Europaskolan i Helsingfors.
– Vi får lov att prioritera barnens språkkunskaper eftersom vi inte vet var vi kommer att bo i framtiden.
De flesta av barnens klasskamrater har också sina föräldrar på Echa. Europaskolan grundades i samma veva som kemikaliemyndigheten, för att inte gå miste om potentiella experter med familj. De nyrekryterade erbjuds också hjälp med att hitta bostad.
– Det är hur lätt som helst att flytta hit. Vissa väljer bostad redan innan de kommer. Vi bodde bara en vecka på hotell innan vi hittade en lägenhet och kunde flytta in, säger Orion Andrews.
Fel i guideböcker
Enligt Maurizio Roncaccia dras Finland fortfarande med ett ofördelaktigt rykte i Sydeuropa.
– Många tror att det är snö året om. De associerar Finland med polcirkeln och jultomten.
Orion Andrews hävdar däremot att så gott som alla guideböcker om Finland och Helsingfors har fel.
– Det står att det knappt finns några internationella kretsar och att Helsingfors inte är någon kosmopolitisk stad. Men i själva verket finns det många grupper för olika nationaliteter, staden är verkligt internationell!
En hel del sociala nätverk har uppstått runt Echa. Själv försöker han utforska finländska vanor på fritiden.
– Jag har börjat spela innebandy och vill aldrig mer bo i en lägenhet som saknar bastu och balkong, säger Andrews.
För konsumenten
Kemikaliemyndigheten finns till för att bevaka konsumenternas intressen men är inte en instans som vanliga konsumenter har ärende till. Därför är det knappast så många som vet vad som försiggår i Varmas före detta huvudkontor intill Gamla kyrkoparken.
Den främsta uppgiftenför Echa är att bygga upp och förvalta registret över kemikalier som produceras inom eller importeras till EU. Det är industrins uppgift att skicka information om kemikaliernas egenskaper och användning till Echa som ett så kallat registreringsunderlag. Av det framgår riskerna med ett ämne och en förklaring till hur de här riskerna kan hanteras.
Hittills har Echa tagit emot 48 500 registreringsunderlag som täcker 13 000 kemikalier. Inom de närmaste åren ska databasen bli mer användarvänlig.
Några testlaboratorier finns det alltså inte på Annegatan. Frågan är hur byråkratiskt det blir med hundratals byråkrater under samma tak.
– Det är viktigt att det vi gör på Echa är så genomskinligt som möjligt. Priset för det är ineffektivitet i viss mån. Men vi jobbar på att hitta produktivare metoder, säger Orion Andrews.
När Susana Lisboa Marto kommer till jobbet på morgnarna tänker hon ändå inte att hon ska tillämpa EU-förordningar.
– Vi vill göra världen säkrare för alla. Det vi sysslar med är jätteviktigt.