Riksdagen tvekar om skolsvenskan
De flesta riksdagsledamöter som HBL har pratat med vill inte göra skolsvenskan frivillig. Många anser ändå att det behövs ändringar i undervisningen.
- Initiativtagarna vill att svenskan görs frivillig i både grundskolan, gymnasiet och inom den högre utbildningen. Betyg i svenska ska aldrig krävas för att ta ut examen.
- Den som valt att inte studera svenska ska inte hamna i sämre ställning i arbetslivet eller studier, jämfört med den som kan svenska. I praktiken innebär det att kravet på tjänstemannasvenska slopas.
-
Svenskspråkiga ska fortfarande garanteras service på svenska.
• 62 000 personer har skrivit på initiativet. - Flera punkter i listan får du genom att bara trycka Enter
Medborgarinitiativet för att göra svenskan frivillig på alla skolnivåer lämnas in till riksdagen i slutet av april. HBL har frågat riksdagsledamöterna om de kommer att stödja initiativet.
21 ledamöter vill avskaffa den obligatoriska svenskan, medan 61 vill behålla den. Av de 115 ledamöter HBL fått tag på har 33 ännu inte bestämt sig, eller vill inte svara på frågan.
Anneli Kiljunen (SDP) är en av de som tvekar.
– Själv kommer jag från östra Finland, och hos oss är ryskan viktig i alla serviceyrken. Koordineringen av språken är inte den bästa möjliga i dag. På någon nivå måste vi ändå ha svenska, säger hon.
Anna Kontula (VF) vill att både finska och svenska som andraspråk ska göras frivilliga, så att barnet kan välja mellan flera olika språk utöver modersmålsundervisningen.
– Men jag har ännu inte läst initiativet och är inte säker på hur jag kommer att rösta. Jag gillar inte heller de högerextrema tongångarna som finns kring diskussionen.
Starkt stöd från Sannf
Det starkaste stödet får initiativet från Sannfinländarnas riksdagsledamöter.
– I dagens värld lönar det sig inte att välja två små språk som de första språken. Tyska, franska, spanska, ryska ... Många andra språk ger större fördelar, även om svenskan också har sin egen roll, säger Ari Jalonen (Sannf).
Medborgarinitiativet har bland annat finansierats av Finskhetsförbundet, med sannfinländska EU-parlamentarikern Sampo Terho som ordförande, och Sannfinländarnas ungdomsförbund.
Också två samlingspartister säger att de stöder initiativet.
Janne Sankelo (Saml) säger att han känner väl till situationen efter att ha arbetat som högstadielärare i över tio år.
– Genom frivillighet skulle svenskan få den uppskattning den som andra nationalspråk förtjänar.
Den obligatoriska svenskan får stöd inom alla andra partier än Sannfinländarna.
Så länge vi har två officiella språk är frågan inte aktuell, konstaterar Kristiina Salonen (SDP).
Mats Nylund (SFP) skriver att Sverige är Finlands viktigaste handelspartner.
– Det är ekonomiskt mycket, mycket oklokt att vi inte strävar efter att upprätthålla bästa möjliga kunskap i svenska, eftersom framgångsrik handel kräver god kommunikation.
Eeva-Maria Maijala (C) säger att undervisningen i svenska måste utvecklas så att studiemotivationen höjs och resultaten blir bättre.
Några ledamöter, bland andra Mikko Savola (C), säger att de inte stöder initiativet i dess nuvarande form, men vill öppna för möjligheten att byta svenskan mot ryska i östra Finland. Osmo Soininvaara (Gröna) vill att svenskan ska vara frivillig i grundskolan men obligatorisk i gymnasiet.
I regeringsprogrammet står det att svenskans ställning i Finland ska tryggas. Medborgarinitiativet kan tolkas att stå i motsats till det, och det finns ingen större chans att det kan gå igenom i riksdagen. Också initiativtagarna själva har sagt att målet är att väcka debatt.
Initiativtagaren Ilmari Rostila säger ändå att frågan kunde tolkas som en så kallad samvetsfråga, där ledamöterna får rösta emot regeringens linje.
Initiativet lämnas in till riksdagen den 24 april, men behandlingen kan dröja till efter sommarsemestern.