Mordet på Martin Luther King
Den 4 april 1968 sköts den amerikanske medborgarrättskämpen och baptistpastorn Martin Luther King Jr. till döds på en hotellbalkong i Memphis i Tennessee. King, som hade ägnat sitt liv åt att med hjälp av ickevåldsmetoder förbättra den färgade befolkningens ställning, föll själv, endast 39 år gammal, offer för en kula från en lönnmördares vapen.
Omedelbart efter mordet bröt raskravaller ut i många amerikanska storstäder. I Washington, Detroit och Chicago behövde polisen hjälp av nationalgardet för att få läget under kontroll och i tiotals städer infördes undantagstillstånd samtidigt som tusentals människor arresterades.
1960-talet var en tid av svåra rasmotsättningar i USA.
Martin Luther King nådde redan i mitten av 1950-talet ryktbarhet som motståndare till rasdiskriminering när han ledde en bojkott mot bussarna i Alabama. Rosa Parks vägran att flytta sig längst bak i bussen enligt dåvarande rasbestämmelser, gav King en möjlighet att testa sina principer om kamp utan våld. Efter att den svarta befolkningens bojkott hade pågått i över ett år, beslutade USA:s Högsta domstol att rassegregeringen i bussarna i Alabama stred mot den amerikanska konstitutionen, vilket samtidigt i förlängningen innebar att all rassegregering förbjöds.
Men vägen till jämlikhet var fortfarande lång. 1957 grundade King medborgarrättsrörelsen Southern Christian Leadership Conference där han fortsatte sitt arbete för lika rättigheter. Martin Luther Kings unika förmåga att trollbinda sina åhörare kom starkt fram under den stora protestmarschen i Washington i augusti 1963. I ett odödligt tal vid Lincoln Memorial inför de över 200 000 deltagarna berättade King om sin dröm om ett samhälle där alla föds jämlika – "I Have a Dream".
Följande år, 1964, tilldelades Martin Luther King, som den yngsta genom tiderna, Nobels fredspris och valdes ännu samma år av tidskriften Time till "Man of the Year".
Martin Luther King var i mitten 1960-talet odiskutabel ledare för för den fredliga medborgarrättskampen, men det fanns många som ville ta till hårdare metoder och var beredda att använda våld. De afroamerikanska rörelserna Black Power och Black Panther växte sig starka efter mitten av 1960-talet, och det var därför inte förvånande att mordet på King väckte akut oro för en större väpnad konflikt.
När president Lyndon B. Johnson hörde om mordet beslutade han därför brådskande att utlysa söndagen den 7 april till en nationell sorgedag. Raskravallerna ebbade småningom ut inför begravningen i Atlanta den 8 april, där hundratusentals sörjande samlades för ett sista farväl till mannen som hade gett den färgade befolkningen i USA hopp om jämlikhet.
Läs resten av tidningen från 6.4.1968 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.