Vårens gatutvätt kostar miljoner
Ruljangsen kring den årliga vårliga gatutvätten kostar Helsingfors stad omkring 5 miljoner euro.
Till priset bidrar starkt tusentals bilister som inte följer uppmaningen att flytta fordonet så att armadan av städbilar kan rycka ut. Den 1 april måste man flytta på 429 fordon.
Dammet virvlar runt och en kall vind sveper över Kaserntorget i Helsingfors. Trafikbullret når nya nivåer när bogserbilen, soparbilen, vattentvättbilen och någon bil till sätter i gång ruljangsen som ska tvätta och städa upp Fabiansgatan. Helsingfors stads byggnadskontor är i gång med en sex veckor lång process då man sopar, tvättar och städar gata efter gata enligt ett minutschema.
– Minut och minut. Allt skulle gå som smort och betydligt snabbare om folk brydde sig om uppmaningen att flytta på sin bil. Nu står tvättarfordonen och väntar medan vi flyttar den ena bilen efter den andra. En vanlig bil går tämligen raskt, en fyrhjulsdriven tar extra tid och så finns dessa nya bilar som är besvärliga, säger Janne Pitkonen som arbetar med att bogsera bort bilar. På onsdagsförmiddagen släpade han på dagens trettionde bil men hans personliga rekord är 150 fordon per dag.
Pitkonen pekar på en skinande vit Porsche som står parkerad på Fabiansgatan trots pågående renhållning. Pitkonen noterar att det mest orättvisa är att just denna bilist dessutom kommer undan flyttavgiften. 85 euro är avgiften för att staden måste flytta på ett fordon för att kunna tvätta gatan. För en fyrhjulsdriven bil stiger summan till 118 euro.
– Men Porschen är så låg att vi inte kan flytta på den. Så den står kvar utan att behöva betala flyttavgift. Och till råga på allt måste man tvätta gatan under Porschen för hand med slangar så den kostar skattebetalarna ytterligare pengar.
9 000 fordon flyttas varje vår
Gatutvätten i Helsingfors berör varje vår drygt 2 500 kilometer gata och under arbetets gång måste man flytta på cirka 9 000 fordon.
– Summan för vårens gaturengörning stiger till cirka fem miljoner euro. Dröjsmål med anledning av alla flytt påverkar kostnaderna starkt för många renhållningsfordon bara står och väntar medan bogseringsteamet arbetar, säger byråchef Pekka Isoniemi på byggnadskontoret.
Under vintrar med riklig snö och med omfattande snöröjning som följd stiger antalet fordonsflytt till 20 000. Alla flytt renderar emellertid inte flyttavgift så intäkterna från avgiften motsvarar inte antalet flyttningar. Orsaken är att man inte har rätt att kräva avgift av bil som står på samma plats där den stod innan skylten som varslar om gatutvätt dyker upp. Det berör ungefär 15–20 procent av alla bilar som måste flyttas.
– Det är massiva mängder sand som ska bort. Beroende på vintern strör man ut mellan 40 000 och 70 000 ton sand. Ungefär hälften städas undan i samband med vårtvätten, en hel del hamnar i gatubrunnar i samband med regn, en del skyfflas bort då man plogar undan snöhögar och så sprids en del som damm omkring för att landa i till exempel parker, säger Isoniemi.
Gatusanden duger inte som återvunnen gatusand men återvinns i till exempel gatuarbete när man lägger nya rör under gatan. Då hamnar den gamla gatusanden underst som utfyllnad.
– Gatusanden är inte ren, men inte heller så förorenad att den skulle forslas till Käringmossen för hantering, säger Isoniemi.
Fenomenet som uppstår varje vår, gatudammet, är delvis en följd av sandandet men i luften svävar också partiklar som kommer från bland annat dubbdäck som mal sönder asfalt.
Resultatet är att folk drabbas av irritation i ögon och näsa, men de svävande partiklarna är direkt farliga för andningsorganen och drabbar i synnerhet astmatiker, personer med lung- och kranskärlssjukdomar samt hjärtsvikt.
Man räknar att årligen omkring 1 300 människor dör i sviterna av sjukdom och ohälsa som sammanhänger med dålig uteluft.