Tyska närheten till Ryssland var en illusion
Angela Merkel har tagit huvudrollen i förhandlingarna med Putin. Men det speciella förhållande tyskarna trodde att de hade till Ryssland hjälpte inte. Nästa steg är de ekonomiska hårdhandskarna, som Tyskland har relativt lite att förlora på.
Tyska förbundskanslern Angela Merkel har pratat med ryska presidenten Vladimir Putin mer än någon annan av EU:s eller USA:s toppolitiker de senaste veckorna.
– Dubbelt så mycket som USA:s president Obama. Det är tydligt att kontakterna mellan Tyskland och Ryssland varit de tätaste, säger Jörg Forbrig, tyska Marshallfondens expert på Östeuropa.
Enligt honom beror aktiviteten på att Tyskland länge trott sig ha ett speciellt, privilegierat partnerskap med Ryssland som skulle betyda något i den aktuella krisen. Så var det inte.
– Om Ryssland eskalerar konflikten är Tyskland tvunget att ta till hårdare medel, som ekonomiska sanktioner. Och då är det definitivt inget kvar av det nära förhållandet.
Merkels linje har redan hittills varit överraskande hård.
– Hon har alltid varit mer skeptisk mot Ryssland än alla andra. Hon ser saker klarare än till exempel ex-kansler Gerhard Schröder (SPD) och har inte låtit sig förföras av Putin. Trots att de förstår varandras modersmål har förhållandet mellan Merkel och Putin alltid varit kyligt.
Sanktioner delar åsikterna
Ändå hör Tyskland till de EU-länder som företrätt en mjukare linje mot Ryssland än till exempel de östeuropeiska, på grund av export- och energipolitiska intressen. Näringslivet är emot ekonomiska sanktioner, liksom två tredjedelar av den tyska befolkningen enligt opinionsinstitutet Forsa. Helt i onödan, anser Forbrig.
– Ekonomiska sanktioner mot Ryssland skulle påverka Tyskland mycket lite. Ryssland står bara för fyra procent av Tysklands utrikeshandel, och även om nästan 40 procent av Tysklands naturgas kommer från Ryssland är det bara drygt 7 procent av den totala energiförbrukningen. Den insikten har också sänkt tröskeln för kritik mot Ryssland. Sanktioner skulle slå mycket hårdare mot Ryssland, som är beroende av energiexporten till Europa.
Merkel har flera gånger upprepat att Tyskland är berett att införa ekonomiska sanktioner om det behövs, och sade nyligen att Tyskland är mindre beroende av rysk gas än många andra europeiska länder.
Även om till exempel USA:s ton är hårdare har Tyskland genom Merkel blivit mera kritiskt.
– Av tradition har socialdemokraterna haft en mjukare linje mot Ryssland, men på senare tid har också utrikesminister Steinmeier (SPD) uttryckt sig ovanligt hårt.
Försiktigheten som hittills dominerat är en tradition som varit inbyggd i den tyska utrikespolitiska apparaten, och Rysslands lobbyister med gasledningen Nord Streams styrelseordförande Gerhard Schröder i spetsen har dessutom varit mycket synliga i Tyskland, säger Forbrig.
– Dessutom har den tyska utrikespolitiken alltid varit väldigt dominerad av ekonomiska intressen, vilket allt mer börjar ifrågasättas.
På en stor säkerhetskonferens i januari började en ny tysk utrikespolitik ta form. Både president Joachim Gauck, utrikesminister Frank-Walter Steinmeier och försvarsminister Ursula von der Leyen (CDU) sade att Tyskland måste ta en mer aktiv roll och ett större ansvar internationellt.
I och med Ukraina kom den första chansen snabbt.