General Franco intar Madrid
Efter två och ett halvt års belägring lade de sista republikanska försvararna i Madrid ifrån sig sina vapen och kapitulerade, vilket samtidigt innebar slutet på det blodiga spanska inbördeskriget. General Francisco Francos nationalistiska trupper kunde tåga in i den spanska huvudstaden utan att möta motstånd.
Rebellarmén under Francos ledning hade på knappa tre år tagit en förkrossande seger över den republikanska vänsterkoalitionen. General Franco kunde i april 1939 förkunna att han var "ansvarig endast inför Gud och historien", vilket samtidigt innebar början på en diktatur som kom att vara till Francos död i november 1975.
Spanien hade, liksom många andra europeiska länder, genomgått en tid av svåra konflikter under 1930-talets första år. 1931 avskaffades monarkin efter att folket hade vänt sig mot kung Alfonso XIII till följd av det kaotiska läget i landet. Spanien blev en republik och den styrande vänsterregeringen vände sig emot den katolska kyrkan samtidigt som man genomförde en mycket radikal jordreform. I de följande nationella valen 1933 hämnade det här sig och högern vann en klar seger.
Den nya högerregeringens politik gick ut på att omintetgöra den tidigare regeringens beslut, vilket resulterade i tilltagande oro och demonstrationer i stora delar av landet.
Efter flera regeringsskiften fick vänstern i de följande valen 1936 en knapp seger, vilket fick många konservativa att gå över till fascisterna av rädsla för en vänsterdiktatur.
Gnistan som antände krutdurken var mordet på högerledaren José Calvo Sotelo i juli 1936, vilket fick det starkt antikommunistiska Falangistpartiet att göra väpnat uppror och därigenom starta inbördeskriget. Konflikten fick snabbt en internationell dimension, när Italien och Tyskland ingrep på nationalisternas sida, samtidigt som Sovjet och i viss mån Frankrike gav sitt stöd till republikanerna. Kampen mellan fascism och socialism väckte också stort intresse bland vänsteranhängare och intellektuella på olika håll i världen, och det bildades en internationell brigad där som mest 35 000 utlänningar deltog på republikanernas sida.
Kriget var skoningslöst redan från början, och det blev inte bättre av att både Tyskland och Sovjetunionen insåg att man här hade en utmärkt möjlighet att testa sina nyaste vapen. Speciellt Luftwaffes bombning av civilbefolkningen i den baskiska staden Guernica väckte omvärldens vrede. Man har beräknat att över en halv miljon människor fick sätta livet till under de knappa tre år som kriget pågick.