Här testas framtidens bränslen
En helikopter surrar kring kraftverkets skorstenar och minutiösa mätningar görs i deras brännande innanmäte när Helsingfors Energi testar nya biobränslen på Hanaholmen. Biobränsleexperimenten är en del av stadens nya energistrategi.
– Vi undersöker hur övergången från stenkol till biobränslen ska underlättas. Sedan förra veckan är kraftverksområdet som ett stort laboratorium, där vi följer med utsläppen under hela processens gång, från pannan till atmosfären, säger kraftverkschefen Jarmo Hagström.
Helsingfors Energi mäter partikel- och gasutsläpp på nya sätt, bland annat med hjälp av en helikopter utrustad med instrument som visar hur utsläppen påverkar luftkvaliteten sekund för sekund. Samtidigt testar man förbränning av olika slags träpelletar, det biobränsle som framtidens planer på en kolneutral energiproduktion till stora delar bygger på. En central fråga är hur förbränning av träpelletar skiljer sig från stenkol.
– När det gäller inverkan på luftkvaliteten i staden som helhet är skillnaderna mellan träpelletar och stenkol marginella. Men det är viktigt att ta reda på hur träpelletarna rent tekniskt fungerar inne i kraftverken och i olika blandningar med stenkol, säger projektingenjör Sofia Grönroos.
Inuti kraftverket rullar ett konstant, dovt muller mellan silorna och rören. Den varma, bränsledoftande luften påminner svagt om bildäcket på Sverigebåten. Proverna som tas här inne fokuserar bland annat på hur träpelletarna påverkar korrosionen inuti rören.
– Här finns ett av de potentiella problemen med de nya biobränslena. Om förbränningen får rören att rosta snabbt kan det i längden bli en dyr process i och med att vi har kilometervis med rör, säger Jarmo Hagström.
Några konkreta slutsatser av mätningarna på Hanaholmen, som avslutas i morgon, kan ännu inte dras. Först måste proverna bland annat genomgå kemiska analyser.
Två sparvägar att gå
Mätningarna är en del av Helsingfors stads utvecklingsprogram mot en kolneutral framtid. Planerna följer den så kallade 20-20-20-modellen: fram till år 2020 ska Helsingfors Energi minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent från nivån år 1990. Samtidigt ska andelen förnybar energi växa med 20 procent.
Det finns två huvudalternativ för hur visionen ska förverkligas. Den första, dyrare modellen går ut på att bygga ett nytt flerbränslekraftverk i Nordsjö, med kapacitet att använda biobränslen till hundra procent. I det nya kraftverket skulle man förutom träpelletarna som nu testas också kunna förbränna rå biomassa, till exempel skogsflis, som för närvarande inte kan användas i kraftverken på Hanaholmen och Sundholmen.
Om kraftverket i Nordsjö byggs skulle Hanaholmens B-kraftverk tas ur bruk och de karakteristiska kolhögarna försvinna. Det skulle öppna för ett nytt bostadsområde nära stadskärnan.
Det andra alternativet är att göra förnyelser i kraftverken på Hanaholmen och Sundholmen så att det går att använda upp till 40 procent biobränslen i dem. Åtminstone på kortare sikt är det här ett billigare alternativ.
Pinsamma kolhögar?
Inom stadsfullmäktige flaggar De gröna öppet för det första alternativet, ett nytt kraftverk i Nordsjö.
– I vilket fall som helst står Helsingfors Energi inför massiva investeringar. Det skulle vara mycket konstigt att plöja ner pengarna i de äldre kraftverken som ändå inte kan höja biobränslenas andel till mer än 40 procent, säger gruppordförande Emma Kari.
Enligt Kari skulle en satsning på de existerande kraftverken binda energiproduktionen alltför starkt till stenkol också i fortsättningen.
– Utgångspunkten måste vara att största delen av bränslena är förnybara. Kolhögarna är pinsamma för stadens image. Och man måste tänka på alla bostäder och arbetsplatser som kan byggas på Hanaholmen om B-kraftverket läggs ner och kolhögarna försvinner, säger Kari.
Utifrån de första bedömningarna skulle bostäder för närmare 2 000 kunna byggas på Hanaholmens sydspets om Nordsjöbygget blir allvar.
Stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki (Saml) är försiktig med att ta ställning till frågan.
– Det är för tidigt att säga, men en investering i ett nybygge i Nordsjö kan bli relativt dyr med tanke på den konkreta nyttan det skulle föra med sig, och jämfört med vad en modernisering av de gamla verken skulle kosta. Vi måste se till att Helsingfors Energi kan göra resultat också i fortsättningen, säger Rauhamäki.
I fjol gjorde Helsingfors Energi en vinst på 240 miljoner euro, av vilka 150 miljoner kom staden till godo.
– Viktigt är också att boendekostnaderna i Helsingfors inte skenar i väg på grund av värmeproduktionen, säger Rauhamäki.
Marcus Rantala, SFP:s representant i stadsstyrelsen, framhåller att Nordsjöplanen har många fördelar ur logistisk synvinkel, men att prislappen på närmare en miljard är svindlande.
– Det här är stora frågor och vi har ännu inte definierat vår linje. Stenkol kommer inte att vara framtidens förbränningssystem, men på sistone har kolanvändningen ökat eftersom priset på världsmarknaden är så lågt, säger Rantala.