Tjänstemän i Esbo mörkade metroansökan
Det finns ingen uppdaterad nyttoanalys om västmetrons förlängning. Enligt Kommunikationsministeriet är allt i sin ordning, medan experter i offentlig rätt tycker att det hela är mycket märkligt.
Esbo behöver statens stöd för att kunna bygga västmetrons förlängning, den så kallade Stensviksbanan. Regeringen fattar beslut om saken om två veckor efter att Kommunikationsministeriet granskat Esbos ansökan. Trots att affären är fullständigt offentlig har Esbo inte offentliggjort handlingarna och det vill inte heller ministeriet göra.
Esbo har redan sökt statsstöd en gång. Ansökan refuserades för fyra månader sedan med hänvisning till metrobyggets höga kostnader. HBL har den nya ansökan. Till den har fogats en kritik av Kommunikationsministeriets anvisningar för bedömning av trafikprojekt samt Stensviksbanans preliminära projektplan från maj 2012. Enligt trafikrådet Mikael Nyberg på Kommunikations- ministeriet är en ny konsekvens- bedömning inte nödvändig.
– Vi har alla papper som vi behöver.
Enligt ministeriets egna anvisningar är en nyttoanalys förutsättningen för att stora trafikprojekt kan få statens stöd, i det här fallet 30 procent av 800–1 000 miljoner euro.
Västmetron har redan kostat nästan en miljard.
Enligt Mikael Nyberg har Kommunikationsministeriet inga planer på att offentliggöra Esbos ansökan.
– Fråga statsministern. Han berättar när det finns något att berätta.
Enligt lag ska kommunen informera också om sådant som kan få kommunen att framstå i dålig dager. En tidigare nyttoanalys visar att Stensviksbanan inte lönar sig. Enligt flera källor som HBL talat med ger en ny utredning samma resultat.
Esbofullmäktige beslöt för tre veckor sedan att västmetron förlängs och att arbetena påbörjas så fort det är möjligt. Enligt många förtroendevalda fördes fullmäktige åter bakom ljuset med löften om stora inbesparingar.
HBL berättade i december, innan riksdagen gav metroprojektet sitt stöd, att uppskattningarna kommer från en enda tjänsteman.
– Det finns inga så kallade uträkningar. Allt finns i mitt huvud, sade chefen för tekniska sektorn Olavi Louko.
Gammal projektplan och kritik
Efter fullmäktigemötet har Kurt Byman (Obundna/Sannf) förgäves försökt få ut det som han tror vara Stensviksbanans uppdaterade projektplan. Enligt Byman säger Västmetrobolagets vd Matti Kokkinen att "ministeriet har allt som behövs, det behövs inga nya siffror". Byman ville ändå se vad det är för material som Esbo skickat till Kommunikationsministeriet.
– Till slut gick jag till kontoret i Hagalund. Där fick jag veta att alla papper finns på stadshuset i Esbo centrum.
Kurt Byman har fortfarande inte fått några dokument.
Stensviksbanan är Esbo stads och inte Västmetrobolagets projekt.
– Kokkinen sade till mig att Västmetrobolaget inget har med projektet att göra, säger Byman.
HBL har efter att upprepade gånger ha krävt att få se Esbos Stensviksansökan nu fått den – från Västmetrobolaget.
Ansökan innehåller förutom en gammal projektplan en tvåsidig kritik av nytto- och kostnadsanalysen. "Trots bästa tänkbara verktyg och resurser kan modellen inte förutspå alla positiva effekter som banan har på boende och markanvändning. Analysen beaktar endast trafiken."
Före fullmäktigemötet fick Esbopolitikerna en del bakgrundsmaterial om Stensviksbanan.
– Alla nödvändiga utredningar, säger Olavi Louko.
Antero Laukkanen (KD) är av annan åsikt. Han påpekar att tjänstemännen haft ett år på sig att uppdatera kostnadskalkylerna och göra en nyttoanalys som beaktar alla fördröjningarna som gjort metrobygget så mycket dyrare.
– I stället får vi en uppenbart snabbt sammansatt lunta med några uppräkningar med tankstreck, dessutom skickad till oss några dagar innan mötet.
Laukkanen är mycket tveksam till Esbos planer att lyfta ett lån på 560 miljoner euro samtidigt som sparåtgärder är oundvikliga.
– Säg metro och förnuftet lämnar rummet. Det är otroligt, säger han.
Utgifter ökar
Dokumenten som Antero Laukkanen talar om fogades aldrig till fullmäktiges föredragningslista. Invånarna fick aldrig en möjlighet att själva bedöma dem.
Enligt Esbo betalas metrobygget med bland annat försäljning av tomter. Det är en satsning på framtiden, heter det. En av huvudpoängerna i stadens argumentering är att Stensviksbanan ska minska driftskostnaderna när man kan dra in många busslinjer. Enligt trafikforskaren Antero Alku ökar utgifterna.
– Esbo sparar drygt 8 miljoner euro om året genom att lägga ner busslinjer, men betalar över 12 miljoner för metrotrafiken, säger han.
Också i övrigt kommer Esbos utgifter att öka. Summan 19,1 miljoner euro om året för västmetrons del och 23,7 miljoner för Stensviksbanan. Sistnämnda motsvarar på ett ungefär den summa som politikerna i Esbo nu ska spara in på exempelvis utbildning och hälsovård.
Experter kräver utredning
Teuvo Pohjolainen och Olli Mäenpää är två sakkunniga som riksdagen ofta anlitar i frågor som gäller förvaltning och offentlighet. De är eniga – Esbo och Kommunikationsministeriet bryter mot kommunal- och offentlighetslagen.
– En ansökan blir offentlig när den finns hos ministeriet, säger Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet.
– Jag kan inte se att Esbos ansökan skulle innehålla något som behöver hemlighållas. Ministeriets tjänsteman gjorde fel när han inte gav ut papperen. HBL har nu fått ansökan men det korrigerar inte felet, säger Mäenpää.
Mäenpää understryker att han inte kan bedöma sakinnehållet i Esbos ansökan.
– Det viktiga är att ministeriet har all nödvändig information. Men den saken kan jag inte bedöma.
På frågan varför Esbo hemlighåller offentliga handlingar svarar Mäenpää:
– Självklart ska man kunna diskutera offentligt en så här stor affär.
Teuvo Pohjolainen, professor emeritus i offentlig rätt vid Itä-Suomen yliopisto, säger att det hela är mycket märkligt. Enligt honom är det nedlåtande av en tjänsteman att säga att "politikerna har allt material".
– De förtroendevalda ska undantagslöst ha tillgång till all relevant information. Det är helt otroligt att man fortfarande nonchalerar offentlighetslagen. Den är tydlig. Tjänstemännens agerande behöver utredas.
Trafikminister Merja Kyllönen (VF) fick en möjlighet att kommentera artikeln.