Stort missnöje med alterneringskompromiss
Det blir betydligt svårare att ta ut alterneringsledighet, speciellt i den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen.
- I framtiden kan man erhålla om alterneringsledigt efter 16 år i arbetslivet.
- Den övre åldergränsen för ledigheten blir 60 år. Man får heller inte bli pensionerad direkt efteråt.
- Vikarien ska ha varit arbetslös i minst 90 dagar under de senaste 14 månaderna. Arbetslösheten kan ha skett i delar.
- Kravet på tre månaders arbetslöshet kommer inte att gälla för vikarier som är under 25 år, under 30 år och nyutexaminerade eller över 55 år.
Det är arbetsmarknadsorganisationerna som tillsammans med regeringen förhandlat fram de nya tajtare villkoren, men trots det är ingen nöjd. Arbetsgruppen som skött ärendet överräckte sitt betänkande till arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) i går.
I framtiden får man ta ut alterneringsledigt efter sexton år i arbetslivet, i stället för nuvarande tio år. Det största problemet med lösningen är enligt förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena (JHL) ändå de nya kraven för vikarierna. Den som vikarierar för en alterneringsledig ska ha varit arbetslös i minst tre månader, medan det i dagsläget räcker med en dag. Enligt JHL:s branschchef Teija Asara-Laaksonen är kravet orimligt och försätter branscher i olika positioner.
– Inom den offentliga social- och hälsovården kommer det att bli betydligt svårare att ta ut alterneringsledighet. Redan nu är det brist på vikarier och det blir svårt att hitta behöriga vikarier som varit arbetslösa i flera månader, säger Asara-Laaksonen.
Förslaget om en tre månader lång arbetslöshet kom från regeringen. Arbetsmarknadsorganisationerna lyckades ändå mildra kravet genom att föreslå att arbetslösheten ska ha pågått i etapper under 14 månaders tid.
– Vi räddade det som kunde räddas av alterneringsledigheten. Reformen påverkar uttryckligen kvinnor då största delen av de alterneringslediga är kvinnor som vikarieras av unga kvinnor. Nu försämras deras chanser att komma in i arbetslivet, säger jurist Paula Ilveskivi som representerar akademikerfacket Akava i arbetsgruppen.
Både JHL och Akava kräver att man noggrant följer upp följderna av de nya villkoren.
– Det här är ett steg tillbaka. Nu måste vi vara beredda att ta två steg framåt, så att det även i framtiden är möjligt att ta en paus i ett tungt arbete, säger Asara-Laaksonen.
– Vi är rädda att de besparingar som nu görs senare resulterar i höjda kostnader för arbetsoförmåga, säger Akavas direktör Maria Löfgren.
Regeringen avger förslaget till lagändring till riksdagen i vår.