Ung arkitekt prioriterar park
Arkitektstuderande Alex Oljemark tror att självkörande bilar, appar för att räkna ut boendekostnader och färre stormarknader snart blir vardag.
Alex Oljemark har haft starka åsikter om stadsplanering sedan unga år. Som trettonåring sade han i en intervju för Turun Sanomat att alla elementhus från 60- och 70-talen borde rivas i hemstaden Åbo. Tretton år senare småler den nästan färdige arkitekten åt utspelet.
– Åbo var den stora inspirationen och jag var upprörd över att min hemstad behandlades så skit, med noll respekt för den gamla arkitekturen. Det nya huvudbiblioteket såg jag som höjden av likgiltighet. I dag ser jag stadsplanering som en möjlighet att påverka viktiga samhälleliga frågor, säger Oljemark.
Han är rätt nöjd med stadsplaneringen i Helsingfors men ser också brister. Vi står vid Tölöviken och blickar ut över området som i detaljplanen markerats som ett parkområde med kanaler och trädgårdar – planer som hotar gå i stöpet på grund av brist på pengar.
– Tölöviksparken har inte diskuterats tillräckligt i offentligheten. Det är en allmän plats som skulle infria stadens tomma löften om fler offentliga vardagsrum. Alltför mycket fokus ligger på Guggenheimmuseet och andra enskilda offentliga byggnader, säger Oljemark.
- Ålder: 25 år.
- Bor: I Främre Tölö. Kommer från Åbo.
- Gör: Studerar arkitektur vid Aalto-universitetet, har studerat arkitektur i Shanghai och jobbat med stadsplanering på generalplanekontoret vid Åbo stad. Börjar jobba med bostadsplanering på Ark 7 i dag.
- Familj: Pappa är sjökapten och mamma är sjukskötare.
- Favoritstad: Hongkong.
- Hobbyer: Handarbete, slöjd.
- Förebild: Erik Bryggman, Vilhelm Helander.
En annan sak som irriterar Oljemark är kraven på parkeringsplatser.
– Vad är vitsen med att ha världens bästa kollektivtrafik när man samtidigt utgår ifrån att alla färdas med privatbil i centrum? Gamla trivsamma stadsdelar som Berghäll, Tölö och Ulrikasborg skulle vara omöjliga att bygga med de nuvarande normerna.
Oljemark tycker att man i stället borde utgå från vad boendet som helhet kostar. Hans förslag är ett verktyg som skulle räkna ut alla boendekostnader när man väljer bostad.
– Staden kunde erbjuda en app som räknar ut kostnaderna för en bostad, inklusive eventuella uppvärmningskostnader och restiden till jobbet med det fortskaffningsmedel man väljer. En kilometer längre arbetsväg kostar till exempel runt 10 000 euro på tio år för en bilist.
Färskt nära hemmet
Byggandet av köpcentrum kommer enligt Oljemark att bli mindre viktigt i framtiden, i stället kommer fokus att ligga på hemleveransen av matvaror.
– Det är viktigt att man planerar kvartersaffärer också i nya stadsdelar, där folk kan handla färskvaror. Att bara bygga nya köpcentrum är en boom som kommer att gå förbi. Får man stora och tunga produkter hemlevererade samma dag till samma pris försvinner poängen med jättemarknader utanför staden.
Självkörande bilar kanske låter som något ur en science fiction-film men Oljemark ser dem som en realistisk och viktig del av den framtida trafiken i Helsingfors – kanske redan om tio år.
– Det skulle ge ökad trafiksäkerhet, minskade utsläpp, ökad mobilitet och mindre behov av bilar då fler kan dela på en bil. De självkörande bilarna är en fascinerande teknisk innovation, som bara väntar på att slå igenom. Tekniken finns, vi kunde vara först med att börja använda dem.
Så kallad parametrisk stadsplanering är enligt Oljemark något de flesta arkitekter är livrädda för, men samtidigt en allt viktigare del av den framtida stadsplaneringen.
– I stället för att planera enligt teorier och ta modell av något som tidigare fungerat kan man samtidigt både planera och mata in värden i ett program för att få ett simulerat förslag där alla krav uppfylls. Om man sedan ändrar något, till exempel ökar mängden bostäder, räknar programmet genast ut hur detta påverkar helheten och omgivningen. I dag planerar man först och räknar sedan ut hur det blir, vilket gör att resultaten dröjer.
Vill planera städer
Under ett studieår i Shanghai fick han nya perspektiv på stadsplanering.
– Jag lärde mig att det inte är fel att tänka stort och att man kan förverkliga också vilda projekt. Vi har blivit bättre på det i Helsingfors, men det borde också gälla resten av Finland. Helsingfors får oförtjänt mycket fokus och resurser på bekostnad av andra städer. Till exempel skulle man kunna genomföra både Åbos och Tammerfors planer på totalt 65 kilometer spårväg till samma pris som det kostar att bygga tolv kilometer metrospår till Mattby. Det skulle betjäna betydligt fler.
På ett stadsplaneringsseminarium som ordnades av SFP i Helsingfors nyligen, presenterade Oljemark sina framtidsvisioner och imponerade på Helsingfors stadsplaneringschef Mikko Aho. Aho sade att Oljemark har jobb på stadsplaneringskontoret i framtiden om han vill.
– Visst skulle det vara fint. Mitt mål är att bli stadsplaneringsarkitekt och planera och utveckla städerna i Finland, men jag är också intresserad av byggplanering, säger Oljemark.
Det sägs att en arkitekt är färdig först vid sextio års ålder och att unga personer har svårt att få framträdande jobb.
– Om man är redo att börja jobba i mindre kommuner kan man få ansvarsfulla uppgifter. Det går att avancera vid unga år inom byggnadsplanering tack vare till exempel anonyma arkitekttävlingar.