Tsaren störtas i Februarirevolutionen
Vintern 1917 var situationen exceptionellt svår i Ryssland. Missnöjet med det utdragna kriget mot Tyskland och Österrike-Ungern, som vid det här laget redan hade krävt över 1 700 000 soldaters liv, var utbrett och myterier och deserteringar inom armén förekom allmänt.
Den hårda vintern i kombination med brist på mat och förnödenheter gjorde vardagen till en prövning för det ryska folket.
Den 7 mars – eller den 22 februari enligt den julianska kalendern som var i bruk i Ryssland vid den här tiden – inledde arbetarna vid den största fabriken i Petrograd (nuvarande S:t Petersburg) en proteststrejk. När de strejkande arbetarna avskedades spred sig oron snabbt. Följande dag, den 8 mars, ordnades politiska möten, som ledde till sammandrabbningar med polisen och krävde offer på båda sidorna.
Tsar Nikolaj II skickade soldater till staden för att få ett slut på upproret, men moralen bland soldaterna var låg, och många deserterade över till revolutionärerna. Kejsaren vägrade till en början att tro på uppgifterna om hur snabbt revolten spred sig, men den 15 mars såg han sig ändå tvungen att abdikera till förmån för sin bror Michail Alexandrovitj. Av fruktan för sin personliga säkerhet var denne dock ointresserad av tronen, och makten togs i stället över av den provisoriska regeringen med medlemmar från det liberala kadettpartiet, det konservativa oktobristpartiet och det socialistrevolutionära partiet.
Den provisoriska regeringens ställning var redan från början svag, och det blev inte bättre av att man inledde med att intensifiera krigsansträngningarna med den så kallade Kerenskijoffensiven som slutade i en katastrof. I juli gjorde bolsjevikerna under Vladimir Lenin ett kuppförsök som misslyckades, men i Oktoberrevolutionen lyckades bolsjevikerna gripa makten och den provisoriska regeringen avsattes.
Hufvudstadsbladet följde naturligtvis spänt med utvecklingen i Ryssland, men till en början var det inte lätt att få klarhet i skeendena. I HBL 18.3.1917, som vi väljer att visa på hbl.fi, rapporteras utförligt om "statshvälfningen i Ryssland". Tidigare ingick också ett flertal kortare artiklar om oroligheterna och den 17 mars ingick en ledare som bedömde situationen ur finländsk synvinkel:
"Vi stå vid inledningen till en ny epok, som brutit in med öfverväldigande kraft och med löftesrika signaler." … "Vårt folk, som så ofta fått pröfva lyckans växlingar, bör med lugn och nykter blick följa företeelserna och söka utan att förvillas styra sitt ödes farkost klart genom tidens bränningar."
Läs resten av tidningen från 18.3.1917 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.