Mordet på Olof Palme
På vägen hem från ett sent biobesök sköts statsminister Olof Palme till döds den 28 februari 1986 i centrala Stockholm i korsningen av Sveavägen och Tunnelgatan.
Två skott avlossades. Det första träffade Olof Palme från nära håll i ryggen och var sannolikt närapå omedelbart dödande, medan det andra nuddade vid Palmes hustru Lisbet och åstadkom ett ytligt sår. Gärningsmannen begav sig sedan springande från platsen och försvann spårlöst.
Hufvudstadsbladets korrespondent i Stockholm, Tom Vuori, beskriver situationen så här:
"Mindre än en minut senare var en polisbil, som patrullerade i trakten på plats. Och strax därefter kom ambulansen.
Attentatsmannen var som uppslukad av jorden.
Ögonvittnen såg honom springande ge sig i väg i de mörka gränderna. Ett vittne sprang efter honom, men tappade bort honom efter bara några tiotal meter."
Den svenska polisen inledde en massiv jakt på mördaren, men uppgiften visade sig vara allt annat än lätt. Situationen var kaotisk och polisen begick en rad misstag som kan ha försvårat utredningen.
Olof Palme var under sin livstid en omstridd person som med sitt starka sociala engagemang väckte beundran, men också hätska hatkänslor både i Sverige och internationellt. Polisen hade därför inga som helst svårigheter med att hitta tänkbara gärningsmän.
Bland de misstänkta fanns den kurdiska gerillaorganisationen PKK, som antogs hysa agg till Palme för att ha klassats som en terrororganisation av de svenska myndigheterna. Ett annat internationellt spår var att den sydafrikanska säkerhetstjänsten skulle ha låtit mörda Palme som en följd av den hårda kritik som han riktat mot apartheidregimen. Den här teorin fick i veckan ny aktualitet när det visade sig att den kände deckarförfattaren och journalisten Stieg Larsson hade gjort en egen utredning som kopplade mordet till Sydafrika.
Också i Sverige var det lätt att hitta personer och grupperingar, till och med inom poliskåren, som kunde tänkas stå bakom mordet.
Efter att ha förhört otaliga personer som på ett eller annat sätt betett sig misstänkt, och efter att ha granskat alla upptänkliga mordteorier, anhöll polisen i december 1988 Christer Pettersson, en alkoholiserad 41-årig man som tidigare dömts för dråp och en lång rad andra brott.
Sommaren 1989 dömdes Pettersson i tingsrätten som skyldig till mordet, bara för att senare frias av Svea hovrätt på grund av för svag bevisning.
Pettersson kan ha varit den som avfyrade skotten på Sveavägen, men någon absolut klarhet i frågan kan knappast nås. Christer Pettersson dog den 29 september 2004.
Läs resten av tidningen från 2.3.1986 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.