Ugglornas krig saknar klok lösning
En tvist från en gammal presidentvalskampanj i USA har eskalerat till systematiskt krig. Finländska ornitologer betvivlar att etiskt betänkliga naturvårdsmetoder kan rädda urskogens symbol.
Naturvårdsmyndigheterna för en kontroversiell kamp i skogarna i nordvästra USA, skriver Popular Science. Skyddsbiologer ska systematiskt skjuta tusentals kråsugglor för att de sprider sig så kraftigt att de håller på att slå ut en annan art, fläckugglan.
- Kråsugglan(Strix varia) klassas som livskraftig. Den häckar ursprungligen i östra USA och sydöstra Kanada, men har spritt sig till västkusten. Honan är störst med ett vingspann på upp till 125 cm och en vikt på strax över 1 kilo.
- Fläckugglan (Strix occidentalis) klassas som sårbar. Den har ett vingspann på cirka 105 cm och väger omkring 600 gram. Den häckar inom ett smalt band i de amerikanska västkuststaterna Kalifornien, Oregon och Washington.
- När de två arterna möts finns det en risk för att de hybridiserar, vilket försvagar fläckugglebeståndet. Kråsugglor har också setts angripa fläckugglor. Fläckugglan har försvunnit från stora områden som kråsugglan erövrat. USA:s naturskyddsmyndigheter har hittills spenderat ungefär 3 miljoner dollar om året på att skydda fläckugglan.
Enligt den finska uggleforskningens grand old man Pertti Saurola hör båda arterna hemma i Nordamerikas fauna, kråsugglan i de östra delstaternas glesa ungskogar, fläckugglan i de västra delstaternas djupa urskogar.
– När man avverkade det skogsbälte som höll arterna åtskilda öppnade man en korridor. Kråsugglan har nu tagit sig genom den korridoren, säger Saurola som själv bevittnat ugglekriget i USA.
Kråsugglans västvandring har pågått i över 20 år med följden att fläckugglan ligger allt risigare till. Nykomlingen är större, aggressivare och bättre på att variera sin diet. Inte ens de nya skyddsområden som etablerats för fläckugglans skull i västkustdelstaterna har räddat den.
Därför rycker naturvårdsmyndigheten in. U.S. Fish and Wildlife Service (FWS) har som uppgift att skydda hotade arter, och har nu förklarat krig mot kråsugglan. Under sex års tid ska FWS eliminera 3 600 krås-ugglor på skyddsområden i väst. Inledningsvis har småskaliga försök gett lovande resultat, men:
– Fläckugglan får en timeout, men det finns inga garantier för att det lyckas på sikt. När avskjutningen upphör kommer kråsugglan sannolikt att sprida sig på nytt. Det är absurt, problemet är troligtvis bestående, säger Saurola.
Bush mot Clinton
Åtminstone är problemet långvarigt. Ugglekriget tog fart redan 1992 då Bill Clinton utmanade president George Bush den äldre i presidentvalet. Fläckugglan är den amerikanska urskogens symbol, och Clinton lovade skydda skogarna för ugglans skull medan Bush ville låta timmerindustrin avverka gammelskog i stor skala. Clinton segrade i valet, även i de tre västkustdelstaterna där ugglan var valtema.
Men inget hindrade avverkningen i inlandet, och så småningom öppnades den korridor som släppte fram kråsugglan på fläckugglans revir. Nu motiverar FWS experimentet med krigsretorik: man måste få veta hur man bäst hanterar "kråsugglans plundringståg på fläckugglans territorium".
FWS utgår från att kråsugglan är en främmande och skadlig art som människan infört i nordväst, och som därför ska elimineras. En annan syn är att kråsugglan har utvidgat sitt utbredningsområde på naturlig väg tack vare att nya områden blivit tillgängliga. Forskaren Pertti Koskimies, en av författarna till den inhemska ornitologins storverk Muut- tuva pesimälinnusto, säger att faunan är föränderlig också av naturen.
– Under naturvårdens täckmantel ger man sig ut för att bevara den ekologiska balans som aldrig existerat. Människan känner avskjutningens följder så dåligt att detta borde vara en sista utväg. Nu finns risken att det blir ett prejudikat som öppnar för så kallad naturvård med gevär som främsta redskap, som ofta leder till nya problem.
Koskimies hänvisar till att varken mink eller mårdhund har försvunnit från Finland trots att de jagats ihärdigt.
– Den här sortens elimineringskampanjer gör ytterst lite för att minska bestånden, om man inte fortsätter i evighet. Saknas det konkurrens kommer en art alltid att återerövra sina områden, säger han.
Etisk debatt
I USA är det snarast de etiska aspekterna som väckt debatt. En djurrättsgrupp har stämt FWS för oetisk naturvård. Faktum är att inte ens skyddsbiologerna gillar sin uppgift.
– Det känns helt fel, jag avskyr det, säger Lowell Diller till rundradiobolaget NPR efter att ha skjutit 70 kråsugglor.
Pertti Saurola hoppas att fläckugglan inte dör ut, och stöder i princip alla insatser för att skydda den.
– Först har man manipulerat miljön så att kråsugglan spridit sig och sedan manipulerar man beståndet genom avskjutning. Jag är säker på att amerikanerna har ett problem, men jag betvivlar att de hittat rätt lösning på sikt. Tyvärr kan jag ändå inte föreslå någon mer godtagbar metod, säger han.