Atlantis är inte bara för scouter
Ligger den försvunna staden Atlantis i havet utanför Hangö? Med hjälp av teknik, mystik och lite utopi kommer tvåtusen scouter att utforska havsbottnen under sommarens stora finlandssvenska läger. Nytt för i år är att lägret är öppet också för andra än scouter.
När lägerchef Emma Storbacka säger att sommarens stora scoutläger Atlantis 2014 kommer att ge deltagarna minnen för livet låter det något överoptimistiskt. Så speciellt är det väl inte att bo en vecka ute i skogen?
– Bilden av scouter är fortfarande att vi sitter och knyter knopar, trots att vi jobbar hårt med att förändra den missuppfattningen. Vi har himla roligt på våra läger, och för att visa det öppnar vi nu storlägret. Alla ska få vara med i sommar! säger Storbacka.
Att delta i lägret är det bästa sättet att prova på scouting. Emma Storbacka försäkrar att det inte behövs några speciella förhandskunskaper. Lägret vimlar av hjälpsamma deltagare som inte har något emot att ge nykomlingar ett handtag.
– Scouting handlar om att motverka "varför skulle jag ..."-attityden och i stället få unga att fråga "Vad kan jag göra?". Man måste inte vara speciellt natur- eller motionsintresserad, mycket viktigare är att man vill göra saker tillsammans.
Tema för lägret är Atlantis, ön som försvann i havet. Mycket av programmet sker på stranden eller ute på sjön, kring temaord som vatten, action och skapa. Många scoutkårer är sjöscouter som kommer med egna segelbåtar till lägret.
Speciellt vill lägerchefen lyfta fram kvällsprogrammet, som går under namnet lägerbål. Ett par kvällar samlas alla tvåtusen deltagare kring den stora scenen, för att sjunga, mysa, steka plättar och ta del av shower.
– På något sätt ska där finns en lägereld, kanske i form av pyroteknik.
Spännande första natt
Deltagarna delas in i mindre grupper, de som hör till en kår bor med den, nya deltagare placeras i den kår som geografiskt finns närmast. Man sover förstås i tält, oftast i sexpersonerstält som kåren tar med. Sovsäckar och liggunderlag måste alla deltagare ta med själva.
Den första natten på läger är alltid den mest spännande.
– Alla brukar ha svårt att somna första natten, man ligger och lyssnar på främmande ljud och tycker att underlaget är obekvämt. Resten av veckan sover vi som stockar, utmattade efter aktiva dagar.
Att vargungar och andra unga lägerdeltagare drabbas av hemlängtan hör också till, speciellt vid läggdags.
– Oftast handlar det inte om hemlängtan, utan om spänning. Det kan vara att man inte hittar sin pyjamas i ryggsäcken, tycker att dasset känns konstig eller att man har ont i magen. Då hjälper det att barnet får prata en stund med sin närmaste ledare, som sover alldeles intill.
Spel som spel
För att undvika situationer då hemlängtan kan slå till är lägerprogrammet fullspäckat med program. Deltagarna besöker varje dag olika platser, där de får paddla, skjuta lerduvor, spela spel, klättra, bygga, tävla, dansa, plaska ... ja, allt som låter sig göras. Storbacka tycker till och med att spela på Playstation kan vara ett lämpligt scoutprogram.
– Vi befinner oss i skogen, men vi tar tekniken med. Över hela området kan man koppla upp sig trådlöst på nätet och vi har absolut ingenting emot att de äldre scouterna har med sig mobiltelefonen, tar bilder och delar dem på sociala medier.
På scoutläger är alkohol och tobak förstås totalförbjudna. Man misstänker kanske ändå att ett par öl eller cider slinker ned i ryggsäcken när hundratals tonåringar samlas en vecka i skogen. Så brukar det inte gå, försäkrar Storbacka.
– Det är inte grejen på scoutläger. Det kan hända att någon försöker smussla in ett par öl, men när de märker att ingen annan dricker så hålls flaskorna borta.
Emma Storbacka räknar med att tio procent av deltagarna på årets läger kommer att vara icke-scouter.
– Vi hoppas att många vuxna också kommer med. Man är aldrig för gammal för att pröva på scouting.