Kulturfonden mörkar juristnamn
Svenska kulturfonden vägrar berätta namnen på de jurister som anlitats och som ger grönt ljus för Guggenheimbidraget.
På ett styrelsemöte i torsdags höll styrelsen för Svenska kulturfonden fast vid beslutet att under vissa villkor bidra till Guggenheimmuseets arkitekttävling med 500 000 euro. Efter mötet uppgav styrelseordföranden Björn Teir att de två jurister man anlitat inte såg några hinder för donationen.
Tidigare hann både professor Heikki Halila och Högsta domstolens tidigare president Leif Sevón ifrågasätta om ett bidrag till Guggenheimstiftelsen är förenligt med stadgarna som stipulerar att Kulturfondens uppgift är att stödja svensk kultur och svensk verksamhet i Finland.
Då HBL ringer upp Björn Teir är det lönlöst att be om namnen på juristerna.
– På samma sätt som namnen på de sakkunniga vi anlitar för att få utlåtande om stipendieansökningar är konfidentiella är också namnen på våra juridiska experter konfidentiella ända tills ett beslut om ett eventuellt bidrag har fattats.
Är det inte bättre att en juridisk diskussion förs innan ett kanske olagligt beslut fattas än efteråt så att det inte går som för Svenska litteratursällskapet som sålde fast egendom på ett stadgevidrigt sätt?
– Det är Kulturfondens styrelse som bär ansvaret för att våra beslut är lagliga. Det är otänkbart att vi för ut diskussionen om juridiska tolkningar på torgmöten. En annan sak är att man ska kunna granska besluten i efterhand. Men ansvar och inflytande måste finnas hos samma instans.
4000 utdelningsbeslut
– Kulturfonden fattar över 4 000 utdelningsbeslut om året. Vem som helst förstår att det är helt ohållbart att man på förhand diskuterar ansökningarna på torgmöten.
Finns de två juristerna i verkligheten eller är de uppdiktade? När jag i januari talade med direktör Leif Jakobsson om Guggenheimbidraget teg han med motiveringen att ingen ansökan föreligger. Två dagar senare medgav han att en ansökan hade lämnats in. Då jag tog kontakt på nytt valde Jakobsson att tiga med motiveringen att inget beslut hade fattats. Två dagar senare skrev Kulturfonden i ett internt brev att en halv miljon euro hade beviljats Guggenheim i november. Därför frågar jag för säkerhets skull om dessa jurister verkligen existerar.
– De existerar. Vi har anlitat två byråer och jag kan ge mitt ord på att de existerar. Innan vi fattar det slutliga beslutet om deltagande i arkitekttävlingen kanske vi för säkerhets skull anlitar ytterligare jurister. För vi är väl medvetna om att tolkningen av Kulturfondens stadgar inte är en svartvit sak, mycket är grått. Talar vi med tjugo jurister får vi tjugo olika nyanserade svar.
Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
Logga in för att kommentera.