När "Ukko-Pekka" valdes till president
Tre valomgångar behövdes det när republiken Finland för tredje gången valde president. Utgången var oviss in i det sista, men när den sista elektorsrösten i 1931 års presidentval hade räknats kunde man konstatera att samlingspartisten Pehr Evind "Ukko-Pekka" Svinhufvud hade segrat.
I den avgörande omgången slog han sin rival, framstegspartisten K. J. Ståhlberg ytterst knappt med siffrorna 151–149.
När presidentvalen förrättades med elektorer, var det partipolitiska taktikerandet av avgörande betydelse för utgången. I valet 1931 hade socialdemokraten Väinö Tanner röstats ut i första omgången, medan agrarpartiets Kyösti Kallio slogs ut i den andra. I den avgörande tredje omgången berodde nu utgången på hur deras elektorer skulle fördela sina röster mellan de två återstående kandidaterna Svinhufvud och Ståhlberg. Att de elektorer som röstat på socialdemokraten Tanner skulle föredra Ståhlberg ansågs klart, men hur skulle agrarerna välja?
Det visade sig att agrarpartiet mangrant ställde sig bakom Svinhufvud, som alltså valdes till president med två rösters marginal.
I Hbl 17.2.1931 konstateras i aktningsfulla ordalag att "president Svinhufvud hade på eftermiddagen älskvärdheten att bevilja en av Hufvudstadsbladets medarbetare en intervju."
Den nyvalde presidenten överraskar genom att visa en viss tveksamhet inför den kommande uppgiften:
"– Det är ett tungt värv som nu lagts på mina skuldror, säger president Svinhufvud. Jag skall göra vad jag förmår, men visar det sig att uppdraget och ansvaret överstiga mina krafter återstår för mig endast att träda tillbaka före presidentperiodens utgång."
Redan ett år senare fick Svinhufvud tillfälle att visa att han kunde axla ansvaret, när han den 2 mars 1932 i ett beryktat radiotal uppmanade upprorsmakarna i Mäntsäläupproret att återvända hem. Upproret misslyckades, och som en följd upplöstes den fascistiskt inspirerade Lapporörelsen.
Som president vägrade Svinhufvud också att erkänna socialdemokraterna som ett regeringsdugligt parti, vilket kan ha varit en av orsakerna till att han inte återvaldes i presidentvalet 1937. I den avgörande valomgången fick Svinhufvud stöd endast av högern, och agraren Kyösti Kallio segrade med centerns och vänsterns röster.
Läs resten av tidningen från 17.2.1931 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.