Bilfritt centrum splittrar staden

De grönas förslag om att östra delen av Mannerheimvägen, från Stockmann till Posthuset, blir bilfri väcker debatt såväl ute på gatan som bland politikerna och näringslivet. Hannu Oskala, gruppordförande för De gröna i stadsstyrelsen lämnade i onsdags in en motion i fullmäktige om frågan, som en majoritet av ledamöterna undertecknade. Inom SDP förhåller man sig positiv till förslaget. Bland samlingspartisterna som är det största partiet väcker förslaget däremot motvilja. Pia Pakarinen, som också är vd för Helsingfors företagare, tycker att stadskärnan borde beaktas som en helhet.

– Jag tror att gågatan skulle ha en negativ effekt på handeln. Den som inte rör sig med bil brukar köpa mind­re och lättare saker. Goda köprutter borde förstärkas och man borde undersöka närmare hur folk rör sig, säger Pakarinen.

Också vid Helsingforsregionens handelskammare väcker förslaget kritik. Handelskammaren poängterar att företagen i Helsingfors cent­rum står för 20 procent av Finlands bnp och att företagen söker sig till områden med goda trafikförbindelser och som nås med bil. Vice vd Jorma Nyrhilä understryker att man inte ökar företagsverksamheten med fler begränsningar.

Även Helsingfors stads näringslivschef Nyrki Tuominen är skeptisk.

– Vi talar om landets största affärscentrum där gågatan avsevärt kan försämra nåbarheten samtidigt som konkurrensen med andra köpcentrum hela tiden hårdnar. Dagstid är största delen av bilismen på Mannerheimvägen arbetsrelaterad. Det är sådana personer som helt enkelt inte går med kundens papper under armen och läser dem i spårvagnen. Risken finns att vi förlorar skattebetalare till andra regioner, säger ­Tuominen.

"Kan inte jämföras med Ströget"

Han tycker inte man kan jämföra Mannerheimvägen med till exempel Ströget i Köpenhamn, som på 1960-talet väckte mycket debatt.

– De är som natt och dag. Ströget är smalare och har butiker på bägge sidor om gatan. Affärerna vid Mannerheimvägen är inte tillräckligt lockande för att man skulle uppnå kommersiella fördelar.

Tuominen är inte principiellt emot gågator utan tycker bara att Mannerheimvägen inte är rätt ställe för en gågata.

– Vi borde fundera på centrum ur ett helhetsperspektiv och väcka liv i diskussionen om Helsingfors behöver en gågata.

De grönas Hannu Oskala säger att han ofta hört argumenten om negativa effekter på försäljningen.

– Motsvarande försök ute i världen har tvärtom visat att omsättningen i butiker och varuhus vid gågator oftast har ökat. Det är människorna som gör staden livskraftig. Bilismen minskar inte drastiskt och man når p-grottorna lika bra också i framtiden, säger Oskala.

Två filer på östra sidan

Trafiken skulle enligt förslaget dirigeras om och löpa längs med väst­ra sidan av Mannerheimvägen, som skulle bli dubbelriktad. Oskala jämför med sträckan mellan Nationaloperan och Finlandiahuset där det också i princip bara finns en ­dubbelriktad fil för personbilar.

– Enligt stadsplaneringskontorets undersökning kör 14 000–18 000 fler fordon dagligen vid sträckan mellan Finlandiahuset och Operan än vid den föreslagna sträckan mellan Stockmann och Sokos. Biltrafiken ryms säkert bra också på två filer också i södra delen av Mannerheimvägen, säger Oskala.

Enligt Helsingfors stads trafikplaneringschef Ville Lehmuskoski är det inte så enkelt.

– De är inte jämförbara, det är två helt olika miljöer.

Lehmuskoski förhåller sig ändå positiv till förslaget.

– Man borde främja möjligheten att gå i centrum. Men trafikarrangemangen blir säkert svåra att lösa, jag kan ännu inte säga om det är möjligt. Vi kommer absolut att utreda frågan.

Motionen behandlas troligen av fullmäktige i höst efter att bland annat trafikverket och byggnadskontoret kommit med sina utlåtanden. Oskala uppskattar att gågatan kunde bli verklighet våren 2015. Eftersom det är fråga om en tillfällig lösning behöver detaljplanen enligt Oskala inte ändras.

Några billigare lösningar med betonggrisar tror Oskala inte på utan ser hellre att stadens centralaste gata får en värdig lösning. Prislappen uppskattar han kunde ligga kring en halv miljon euro.

– På sommaren när 10 000 turister rör sig i staden kunde där till exempel finnas en paviljong med högklassig finsk design.