Marskens sista färd
Kölden hade Finland i sitt grepp den 4 februari 1951, dagen för marskalk Gustaf Mannerheims begravning. Trots det kantades gatorna av sörjande redan flera timmar innan begravningsprocessionen skulle dra fram.
När kistan med marskalkens stoft fördes från Domkyrkan till hjältegraven i Sandudd beräknas över 100 000 människor ha bevittnat sorgetågets färd.
I lyriska ordvändningar beskrevs händelsen av signaturen Cab (Kai Brunila) i Hufvudstadsbladet så här:
"Ramen kring den största och mest gripande sorgeprocession, som Finland någonsin upplevat, var på något sätt symbolisk: Den klara, kalla, vinterluften med den bleka, guldgula solen förde osökt tankarna tillbaka till den hårda vintern 1939–40 då hela folket enigare än någonsin fylkade sig kring sin Marskalk. Det föreföll därför alldeles självfallet att vår bistra nordiska vinterkyla skulle sätta in just den dag då Finlands marskalk fördes till sin sista vila. Men lika litet som köld och frost tidigare kunnat hindra folket från att sluta upp kring sina ideal och göra sin självklara plikt, lika litet kunde de tio minusgraderna i går hålla massorna tillbaka när det gällde avskedet till den vördade Marskalken. Och solen göt, som så många gånger förr, sitt bleka guld över de tysta massorna som glömde kölden och de yttre påfrestningarna för värmen i sitt hjärta, värmen och hängivelsen för den man, som betytt så oändligt mycket i vår historia."
En så här högstämd hyllning kan i dag kännas rentav en aning överdriven. Men om man begrundar de tunga krig som Finland hade utkämpat under Mannerheims ledning, så är det lättare att förstå. Speciellt som krigstidens dystra skugga fortfarande i hög grad präglade vardagen i form av brist på det mesta.
Mannerheim hade ändå inte alltid varit älskad av hela folket. Efter inbördeskriget 1918 hyste många på den förlorande, röda, sidan hat mot de vitas segerherre. Under vinterkriget enades folket ändå bakom honom när Sovjet gick till anfall. Då blev han "Marsken", på finska "Marski", med hela folket.
När dödsbudet från Lausanne i Schweiz, där Mannerheim tillbringade en stor del av sina sista år, nådde vårt land, var det ett sorgebesked som alla kunde ta del i.
Läs resten av tidningen från 4.2.1951 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.