De folkvalda vill ingripa i timfördelningen
Riksdagen antas få en statistroll när besluten om gymnasieundervisningen ska fattas. Det här stör medlemmar i kulturutskottet som befarar att gymnasiets allmänbildande funktion skrotas.
Reaktionerna var upprörda när en oenig arbetsgrupp i december gav sitt förslag till ny timfördelning i gymnasiet till undervisningsminister Krista Kiuru (SDP). Arbetsgruppen konstaterar att syftet med förnyelsen är att stärka allmänbildningen, men på många håll befarar man att alla de tre alternativa modellerna som finns i förslaget snarare tar kål på de unga gymnasisternas allmänbildning.
Modellerna A och B skulle innebära att man kan gå ut gymnasiet utan att ha tagit en enda kurs i historia eller samhällskunskap. Det skulle nämligen gå att helt välja bort bland annat de här ämnena och ämnen som biologi och geografi.
I modell C är en kurs i varje ämne obligatorisk, vilket också det är en drastisk minskning av det obligatoriska.
Lärarorganisationerna sågade genast förslaget.
– Inför man så här mycket valfrihet raserar man hela grunden för det allmänbildande gymnasiet, konstaterade Dan Johansson, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (Hbl 17.12.2013).
Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) spädde på i sin blogg (12.1).
– Den som inte vet hur och varifrån vi har kommit dit vi befinner oss i dag, kan heller inte se in i framtiden och ta kontrollen över den. Världen skriker efter bättre kännedom om det gemensamma förflutna och kulturarvet, skrev Tuomioja.
Han avslutade inlägget med att föreslå att man slopar religionsundervisningen och ger timmarna till undervisning i historia och samhällskunskap.
Förslaget att slopa religionsundervisningen har också väckt debatt, men en orsak till att man varken rör den eller undervisningen i hälsokunskap är att de ämnena är skyddade av lag och uppdraget var att bereda ett förslag till förordning.
När förordningar behandlas har riksdagen en statistroll och i riksdagens kulturutskott svallar nu känslorna.
– Det handlar om gymnasiets allmänbildande uppgift och det är en så stor fråga att vi faktiskt vill ha en större roll än att bara ge ett utlåtande, säger kulturutskottets ordförande Raija Vahasalo (Saml).
Ingen av arbetsgruppens modeller finner nåd inför Vahasalos ögon och hon ser som en möjlighet att det hela skrivs om till ett lagförslag som kulturutskottet sedan skulle få behandla i vederbörlig ordning.
Också för Mikaela Nylander (SFP), medlem i kulturutskottet, är arbetsgruppens förslag oacceptabelt.
– Inget av alternativen kan jag omfatta. Det kommer kanske för mycket valfrihet för snabbt. Ökad valfrihet får inte vara ett självändamål som kör över gymnasiernas allmänbildande funktion.
Nylander påpekar att riksdagen ofta får en alltför undanskymd roll.
– Det är frustrerande när jättestora frågor ska avhandlas och riksdagen inte har möjlighet till substansbehandling. Ganska många verkligt grundläggande frågor avgörs i dag på förordningsnivå. Kanske borde man i nästa regeringsprogram skriva in att det här ska utredas.
Beträffande timfördelningen ställer Nylander hoppet till ministrarna.
– Vi får försöka påverka dem så att de fattar kloka beslut.
Klart är redan nu att flera ministrar gör tummen ner för arbetsgruppens olika modeller. Tuomioja gör det, statsminister Jyrki Katainen (Saml) lär göra det och också den ansvariga ministern Krista Kiuru har sagt att ingen av modellerna går an som sådan. Vilken riksdagens roll blir beror på hur mycket förslagen ändras.
Jenny Paajes/Ksf-arkiv