Rederierna väljer den finska flaggan
En massiv inflaggning av fartyg till Finland har skapat hundratals nya jobb för finländska sjömän och framtidstro bland rederierna. Det här tolkas som ett bevis på ett fungerande samarbete på arbetsmarknaden.
I all tysthet har fackförbunden, Rederierna i Finland rf och statsmakten kommit överens om åtgärder som innebär att det är lönsamt att segla under finsk flagg. Utflaggningstrenden som var dominerande inom finländsk sjöfart för knappt tio år sedan har vänt till en utveckling där allt fler handels- och passagerarfartyg byter till finsk flagg.
Vice vd Hans Ahlström på förbundet Rederierna i Finland har räknat ut att de senaste årens inflaggningar har skapat cirka 700 jobb för finländska sjömän. Sammanlagt 25 lastfartyg och tre passagerarfartyg har flaggats in i det finska fartygsregistret under de senaste tre åren antingen via flaggbyten eller genom att nybyggen genast registrerats i Finlands fartygsregister.
Samarbetet med facket fungerar
Chefsjurist Tapani Voionmaa på Finnlines berättar att Finnlines vid det här laget har största delen av sina lastfartyg under finsk flagg.
– Av 22 fartyg är 17 nu under finsk flagg. De beslut som under den senaste tiden har fattats inom finländsk sjöfart har gjort verksamheten under finsk flagg konkurrenskraftig. Det är resultatet av en långsiktig sjöfartspolitik som inleddes redan under statsminister Matti Vanhanens regering. Den har fortsatt under den nuvarande regeringens tid, säger Voionmaa.
Han poängterar att det också handlar om ett bra och konstruktivt samarbete mellan rederierna och sjöfartsfacken.
– De senaste kollektivavtalsförhandlingarna och överenskommelsen om möjligheterna till blandbesättning ombord på fartygen har förstärkt min åsikt om att facket är med i utvecklingen, säger Voionmaa.
Enligt Voionmaa har Finlands sjöfartspolitik under de senaste åren blivit mer europeisk.
Blandbesättning viktig faktor
Hans Ahlström listar tre omständigheter som har bidragit till den positiva utvecklingen: överenskommelsen som gör det möjligt med blandbesättning på lastfartygen, den reviderade lagen om tonnagebeskattning och den senaste moderata löneuppgörelsen har gjort den finska flaggan konkurrenskraftig.
Sammanlagt 28 lastfartyg som tillhör åtta rederier har vid det här laget blandbesättning. Det innebär i praktiken att hälften av besättningen är finländare och hälften kommer från icke EU-länder, i allmänhet från Filippinerna.
– Att fartygen har blandbesättning betyder inte att sjömännen som kommer från länder utanför EU skulle ha mycket låga löner. Rederierna följer Internationella transportarbetarfederationens avtal. Besparingarna för rederierna kommer via att sjömän från länder utanför EU kan anställas på tidsbundna avtal, säger Ahlström.
- Tonnagebeskattning tillämpas för närvarande i 16 EU-länder, som exempel kan nämnas Finlands största konkurrenter Danmark, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Av EU:s sjöfartsnationer är det enbart Sverige och Estland som saknar ett liknande system.
- Utländska sjömän stod år 2000 för knappt 2 procent av årsverkena och 2011 för cirka 6,7 procent. Det är möjligheten att använda sig av blandbesättning som är orsaken till den ökande andelen utländsk arbetskraft. Utländska sjömän medför lägre arbetskraftskostnader.
- Sveriges regler för blandbesättning är mindre flexibla än Finlands regler. Därför har flera flaggbyten under de senaste åren varit en övergång från svensk flagg till finsk.
- Blandade besättningar minskar lönekostnaderna på nya fartyg med cirka 30 procent, och samtidigt är arbetskraftsstödet per nytt fartyg cirka 30 procent lägre.
- Källa: Trafi, Rederierna i Finland
Förståelsen har ökat
Ordförande Simo Zitting på Finlands Sjömansunion ser överenskommelsen om ett arrangemang med blandbesättning som den sista i räckan av en hel del innovativa åtgärder i syfte att säkra jobb för de finländska sjömännen och för en konkurrenskraftig sjöfart under finsk flagg.
– Vi har sökt olika flexibla lösningar i decennier, åtgärder som är helhetsinriktade och som gäller hela sjöfartsnäringen. Rederierna har haft en tendens att driva sina egna företags intressen och inte se till helheten. Vi har en känsla av att arbetsgivarna först nu förstår att vi sitter i samma båt och att det krävs samarbete, säger Zitting.
En ny tonnagebeskattningslag trädde i kraft i mars 2012. Den intresserar rederierna betydligt mycket mer än den gamla lagen. Ett rederi kan välja tonnagebeskattning i stället för normal samfundsskatt.
De rederier som ansluter sig till systemet med tonnageskatt betalar skatt baserad på fartygets lastförmåga, i stället för att skatta på vinsten. Skatten blir densamma oberoende av om företaget går med vinst eller förlust.
Enligt Hans Ahlström är tanken med systemet att en eventuell vinst ska stanna kvar i bolaget och leda till nyinvesteringar.
– Tonnagebeskattningen är ett sätt att bevilja rederierna skattestöd. Rederierna kan själva avgöra om de ansluter sig till systemet, säger Ahlström.
För tillfället är det Finnlines, Meri Aura och ESL Shipping som har valt tonnageskatt i stället för samfundsskatt.