Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Inflytande. De spansktalande amerikanerna blir allt fler och kommer stegvis att få mer politiskt inflytande. Då är det viktigt att de förtryckta inte själva blir förtryckare, säger José Moreno, som är en stark röst för de latin­amerikanska immigranterna. – Jag hoppas att vi kan lära oss att använda vår ökande makt med socialt ansvar. Foto: Laura Mendelin

    I år erövrar spanskan Kalifornien

    FNB-SPT/Heidi Hakala
    Publicerad: 18.01.2014 06.26 • Uppdaterad: 18.01.2014 20.11

    Ämnesord

    • Immigration
    • Språk
    • Världen
    • USA
    • Samhälle

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    I år görs det historia i Kalifornien. Den spansktalande befolkningen i USA:s folktätaste delstat växer allt snabbare och kommer i år att växa förbi den engelsktalande. Många vita amerikaner vägrar ändå inse att immigranterna är nödvändiga för landets framtid.

    I Kalifornien går det inte att ta miste på den demografiska förändring som nu håller på att nå sin kulmen. De flesta vägskyltar ståtar med information på både engelska och spanska, småpratet på gatorna går lika ofta på spanska som på engelska och på de flesta butiker och restauranger kan man lika väl inleda med "holá" som "hello", speciellt på de otaliga mexikanska restaurangerna som det osar salsa, guacamole och chili kring.

    Bakgrund
    11 miljoner papperslösa
    • Den spansktalande minoriteten i USA är landets största med cirka 50 miljoner invånare. Mexiko är i dag det enda landet i världen där det bor fler spansktalande än i USA.
    • I USA finns uppskattningsvis cirka 11 miljoner immigranter som saknar uppehållstillstånd, varav cirka 9 miljoner har latin­amerikanskt ursprung.
    • Papperslösa rekryteras till städ-, bygg- och restaurangbranschen och måste ofta ha flera olika jobb då de jobbar för en minimilön på 35–40 dollar per dag.
    • År 2013 uppskattades arbetslösheten i USA ligga på sju procent. När finanskrisen drabbade USA 2007 var afro- och latinamerikanerna de första att förlora sina jobb.
    • För tillfället planeras en immigrationsreform som ska bevilja fler immigranter som levt länge i landet uppehållstillstånd och på sikt medborgarskap. Samtidigt ska gränsen mot Mexiko övervakas hårdare.
    • I dag är de vita amerikanerna i minoritet i två amerikanska stater, Hawaii och New Mexico.

    I Kalifornien ökar antalet spansktalande med latinamerikanskt ursprung, så kallade hispanics, så snabbt att de i år väntas bli den största folkgruppen med hela 40 procent av delstatens cirka 38 miljoner invånare. Det är följden av den stora invandringen och de höga födelsetalen.

    – Inom de närmaste tjugo åren kommer miljoner vita amerikaner att pensioneras och vem ska betala för deras välfärd om inte vi gör det? Vi är en ung folkgrupp med en me­delålder på 27 medan genomsnittet i USA är 42. Vi är USA:s framtida arbetskraft, säger José Moreno, professor och lokalpolitiker i Orange County, som hör till storstadsregio­nen Los Angeles.

    Moreno kom själv till Kalifornien som fyraåring med sina föräldrar som var illegala invandrare. Han levde i en ständig rädsla för att föräldrarna inte skulle komma hem från jobbet till kvällen eller för att själv gripas av immigrationsmyndigheterna på väg hem från skolan. Han lärde sig tidigt att alltid dra för gardinerna hemma, dämpa volymen på teven och framför allt att hålla sig utanför alla former av trubbel. Han lärde sig ljuga om att han var född i USA till den grad att han själv började tro på lögnen.

    I slutet av 1980-talet beviljades hans familj amerikanskt medborgarskap, efter att USA:s kongress med Ronald Reagan i spetsen beslutat bevilja de illegala immigranter som vistats länge i landet amnesti. Då var det redan för sent för Morenos äldsta bror, som dött i en överdos, och hans pappa, som i Mexico varit professor och intellektuell men hade blivit en enstöring efter livet som fabriksarbetare i det nya hemlandet. Men de tre övriga barnen skaffade sig en universitetsutbildning, Moreno vid Harvard. I dag är utbildning en av hans hjärtefrågor.

    – Det borde ligga i alla vita amerikaners intresse att det går bra för oss, USA:s framgång beror på vår framgång. Om vi inte får utbildning som ger oss tillgång till jobb kan vi inte bidra med skatteintäkter. Och ju lägre löner vi får desto mindre betalar vi i skatt, säger han.

    Det som händer i Kalifornien nu kommer på sikt att hända också i andra delar av USA. Den vita befolkningen har ändå svårt att acceptera utvecklingen, säger Moreno. Fortfarande förekommer diskriminering på bland annat bostadsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, utbildnings- och rättsväsendet. Att USA i Barack Obama fått en svart president har inte förbättrat situationen för minoriteterna, tycker han.

    – Förändringen sker då folkgrupperna möts i vardagen, främst i skolan. Men tyvärr flyttar vita föräldrar ofta sina barn till en annan skola när de afro- eller latinamerikanska barnen i skolan blir för många. På samma sätt avfolkas stadsdelar på vita när immigranterna blir fler.

    Osynlig diskriminering

    På restaurangen Jagerhaus i staden Anaheim, söder om Los Angeles, har ett hundratal latinamerikanska immigranter samlats för att äta frukost och diskutera aktuella utmaningar för folkgruppen.

    Frågorna behandlas på en livlig blandning av spanska och engelska och innan alla sagt sitt är det redan lunchtid. En mamma anser att hennes dotter diskriminerats i skolan och en pappa vädjar om hjälp för sin son, som han påstår är oskyldig till det brott han dömts till fängelsestraff för.

    – I dag är den spansktalande befolkningen mer medveten om sina rättigheter och reagerar när den förtrycks. Men trots att vi firar femtio år sedan Martin Luther King har vi, liksom våra afroamerikanska bröder, fortfarande en lång väg att gå innan människor döms utifrån sin person och inte sin hudfärg, säger Amin David.

    Han grundade föreningen Los Amigos (ungefär vännerna) för 35 år sedan och sedan dess har medlemmarna, både skolelever och pensionärer, träffats varje vecka. Många verkar vara överens om att skolorna är det största hindret i kampen för ett mer jämlikt samhälle. De skolor där majoriteten av eleverna har afro- eller latinamerikanskt ursprung är ofta i sämre skick och saknar kompetenta ämneslärare.

    Nellie Diaz arbetar för den största och äldsta människorättsorganisationen i USA med fokus på latin­amerikanska immigranternas rättigheter (LULAC). Hon säger att skolsystemet bygger på indirekt diskriminering.

    – Skolornas finansiering beror på skatteintäkterna i bostadsområdet och eftersom afro- och latinamerikaner har lägre inkomster leder det till att också skolorna i de bostadsområdena får mindre pengar. Det här försämrar elevernas förutsättningar att senare bli antagna till ett universitet.

    För att vaska fram latinamerikanska ledare och politiker är det a och o att satsa på barnen och skolorna, säger Diaz.

    – De som i dag har pengarna och makten är rädda för oss och de tar till alla metoder för att hålla oss nedtryckta. Det mest effektiva sättet är att låta oss förbli fattiga och outbildade. Men min dröm är att vi i framtiden inte ska indelas i afro- och latin­amerikaner utan att vi alla bara ska vara amerikaner. I USA måste vi lära oss se vår olika bakgrund som vår styrka.

    Läs också

    18.1.2014"De säger att vi är kriminella"

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet