Euron överbevisade letterna
Vid årsskiftet tog Lettland i bruk euron, trots att 60 procent av invånarna motsatte sig det. Två veckor senare säger sig över hälften av letterna vara nöjda med valutan. – Allt har gått som smort, säger premiärminister Valdis Dombrovskis.
Premiärminister Valdis Dombrovskis är en halv timme försenad på grund av trafiken mellan Helsingfors mässcentrum och den lettiska ambassaden i Eira. Ambassaden som stod färdig 1921 är ursprungligen beställd av Hufvudstadsbladets före detta ägare och huvudredaktör Arthur Frenckell.
– Det jag gärna skulle veta är varför han sålde det, eftersom det är ett väldigt fint hus, säger den lettiska ambassadören Ugis Bambe.
- Född 5.8.1971 i Riga i en familj med polska rötter. Har en kandidatexamen i ekonomi, och en magisterexamen i fysik.
- Medlem av center-högerpartiet Jaunais laiks (En ny era) styrelse sedan det grundades 2002 tills det gick ihop med andra partier och bildade det konservativa Vienotiba (Enighet) 2011.
- Finansminister i Lettland, samt parlamentsledamot mellan 2002 och 2004. Valdes därefter in i Europaparlamentet.
- Då premiärminister Ivars Godmanis avgick 2009, nominerades Dombrovskis av presidenten som tilltänkt premiärminister.
- Avgick formellt från sin post i november 2013 efter ett husras i Riga där 53 personer miste livet. Leder nu en tjänstemannaregering. En ny regering ska tillsättas i slutet av januari.
Riga är i år Europas kulturhuvudstad och Lettland är temaland på resmässan i Helsingfors, där premiärminister Dombrovskis deltagit i ett seminarium. Det är mycket på gång i huvudstaden för det lilla landet för tillfället, förutom kulturhuvudstadsåret som nyss inletts. Landet står för tillfället formellt utan regering; Dombrovskis avgick officiellt i slutet av förra året efter det tragiska husras i Riga, där 53 personer miste livet. I dag är han t.f. premiärminister tills en ny regering utsetts.
Dessutom blev Lettland vid årsskiftet det 18:e landet att ta i bruk euron.
Ekonomisk uppgång
– Enligt den allra senaste opinionsundersökningen stöder 52 procent av letterna i dag euron, vilket är uppseendeväckande, eftersom stödet var nere på 40 procent i fjol, säger Dombrovskis då han slagit sig ner.
Orsaken till det plötsliga uppsvinget i stödet tror han till en stor del beror på att övergången från lats till euro gått fullständigt problemfritt.
– Dessutom var många rädda för att priserna skulle fördubblas, tredubblas i och med övergången. Nu har vi haft euron i två veckor, och priserna har inte alls stigit nämnvärt.
Lettland drabbades hårt av finanskrisen 2008–2009, och pekades i ett skede ut som ett av de länder som stod näst i tur för en total kollaps, efter Grekland, Irland och Italien. Men under de senaste tre åren har de ekonomiska indikatorerna pekat uppåt. I fjol upplevde Lettland en ekonomisk tillväxt på 4,2 procent, och ekonomin väntas växa med samma fart detta år.
– En av orsakerna var att vi tog till stabiliserande åtgärder i ett tidigt skede, säger Dombrovskis, och menar att det kunde vara en av de lärdomar resten av Europa kunde ta av hur Lettland handskades med krisen.
– Fast alla länder har sina specifika problem, och det finns ingen universallösning.
Samarbete av godo
I slutet av november upplevde Lettland den värsta katastrofen på över 60 år, då taket på ett varuhus kollapsade och dödade 53 personer. President Andris Berzins kallade tragedin för mord, eftersom det politiska systemet tillät livsfarliga byggnader att resas och konstateras säkra. Byggnaden hade inspekterats två veckor före olyckan. Resultatet var att Valdis Dombrovskis avgick på eget bevåg. Nu börjar småningom en ny regering ta form, säger han.
– I onsdags kom vi till en preliminär överenskommelse om regeringsprogrammet, och det är klart att det kommer att bli en center-höger-koalition. Inom kort ska även namnen på de nya ministrarna tillkännages, och om allt går som planerat, röstar parlamentet om den nya regeringen den 27 januari.
Ett ämne som de nya ministrarna kan komma att få befatta sig med är ett utökat militärt samarbete med de nordiska länderna. Baltikum nämndes i många anföranden under de nordiska försvarsdiskussionerna i Sälen under veckan som gått. Hotet mot Sverige och Norden om Ryssland skulle angripa Baltikum var ett av argumenten för att Sverige behöver ett starkare försvar, och mer samarbete med de baltiska länderna. Dombrovskis vill inte ge ett rakt svar på frågan om det behövs mer samarbete, men ställer sig inte negativ till tanken.
– Det finns redan en del samröre mellan Norden och Lettland inom försvaret, och vi är alltid intresserade av mer samarbete då det är ändamålsenligt.