Biafra svälter ihjäl
Nämn Biafrakriget och de flesta kommer än i dag att tänka på undernärda barn med armar och ben som stickor, uppsvällda magar och hopplöshet i blicken. Läs ett exemplar av Hufvudstadsbladet från dagens datum 1959.
Så starkt intryck gjorde bilderna från den krigshärjade staten som visades i nyhetssändningarna på tv i slutet av 1960-talet.
Bakgrunden till Biafrakriget var tillspetsade etniska och religiösa motsättningar efter en blodig militärkupp i Nigeria i januari 1966. Ännu samma år utförde muslimska officerare en motkupp då 10 000-tals människor tillhörande det kristna igbofolket massavrättades i de muslimdominerade områdena i norra Nigeria. Förföljelserna av igbofolket ledde småningom till att republiken Biafra utropades i maj 1967. Det som ytterligare försvårade ekvationen var att huvuddelen av de stora oljetillgångarna som nyligen hade upptäckts i Nigeria låg inom det område som Biafra gjorde anspråk på. Den nigerianska regeringen ville på inga villkor gå miste om landets viktigaste naturtillgång och startade krig den 6 juli 1967.
Man beräknar att åtminstone ett par miljoner biafraner – av vilka de flesta barn – dog i sjukdomar och svält som följde på den blockad som landet utsattes för under kriget. Biafra var den unga utbrytarrepubliken som fick mycket sympati av omvärlden, men lite konkret stöd. Efter två och ett halvt års krig kunde Nigeria med hjälp av en överlägsen armé krossa Biafras dröm om självständighet.
Så här beskriver Tord Wallström situationen när kapitulationen var ett faktum (Hbl 13.1.1970):
"Jag har sett resultatet av terrorbombningarna och jag har tillräckligt många bilder av massakrerade och svältdöda människor på min näthinna för att utan svårighet kunna föreställa mig vad det är som just nu tycks pågå. Tidigare har dessa arma människor åtminstone haft en plats att fly till, nu är de helt utlämnade åt en segerrusig invasionsarmé.
Det spelar knappast någon roll att Gowon uppmanar trupperna att skona civilbefolkningen – möjligheterna att hindra den nigerianska armén att löpa amok i det kaotiska Biafra tycks vara minimala. Massakrer har ju inte ens i fredstid kunnat undvikas."
Läs hela tidningen från 1959 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.