Slaget vid Suomussalmi
När Sovjetunionen den 30 november 1939 anföll Finland, hade de ryska generalerna övertygat Stalin om att kriget skulle vara över på några veckor.
En av tyngdpunkterna i anfallsplanerna var att "skära av" landet längs linjen Suomussalmi–Uleåborg, för att på så sätt isolera de finska trupperna norr om linjen och samtidigt stoppa järnvägstrafiken mellan Finland och Sverige över Torneå. Om planen hade lyckats hade läget snabbt blivit kritiskt för den finska armén.
När kriget bröt ut avancerade den ryska 163:e divisionen planenligt över gränsen mot byn Suomussalmi utan att möta hårdare motstånd. Den finländska krigsledningen hade inte väntat sig ett massivt anfall i norr och hade därför otillräckliga enheter för försvaret. Den 7 december tog ryssarna byn Suomussalmi, men sedan blev det stopp. Den ryska armén var inte på samma sätt som den finska anpassad för vinterkrigföring, och snön och kölden gjorde att den inte kunde dra fördel av sitt övertag när det gällde tung materiel. De finska soldaterna rörde sig vant och snabbt på skidor och var därför inte bundna till vägarna såsom de ryska styrkorna. Det här var den ryska akilleshälen som försvararna utnyttjade till fullo när de under överste Hjalmar Siilasvuos ledning omringade den 163:e divisionen vid Suomussalmi. Den 27 december återtog de finska styrkorna Suomussalmi medan resterna av den 163:e divisionen i panik flydde mot öster.
Medan det här pågick avancerade den ryska 44:e divisionen längs vägen från Raate mot Suomussalmi. Också den divisionen omringades och spjälktes upp i mindre delar som sedan förintades. Den så kallade mottitaktiken visade sin styrka.
Slaget vid Suomussalmi slutade i en förkrossande seger för Finland och höjde stridsmoralen vid en viktig tidpunkt. Dessutom erövrades stora mängder stridsmateriel och förråd som var av stort värde för den bristfälligt utrustade finska armén.
I en ledare i Hufvudstadsbladet 9.1.1940 tolkades situationen så här:
" Vi fyllas av tacksamhet och stolthet inför de framgångar våra vapen hemburit. De stärka oss i förvissningen att fienden inte skall lyckas förverkliga sina avsikter med vårt land. Men segrarna må icke ge anledning till förhävelse och övermod."
Läs resten av tidningen från 1940 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.