Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Tala om det svåra. I missbrukarfamiljer är det ofta tabu att tala om problemet. Det leder till stora problem för barnen, men hjälp finns att få, säger psykoterapeuten Maria Pörtfors.

    "Det finns alltför många osynliga barn"

    Tua Ranninen
    Publicerad: 27.12.2013 15.31 • Uppdaterad: 27.12.2013 15.43

    Ämnesord

    • Finland
    • Hälsa
    • Familj

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Alltför många barn lever i en familj där mamma eller pappa är missbrukare. Missbruk är förknippat med tabu och skam och något man inte talar om, vilket kan vara förödande för barnet.

    – Ett barn som lever i förhållanden där föräldern är oförutsägbar, aggressiv, pratar konstiga saker och raglar omkring lever i ständig rädsla. Också en salongsberusad distanserad förälder är otrygg för ett barn. Ett sådant barn löper stor risk att bli en liten vuxen som tar över ansvaret av föräldrarna och blir förälder åt sina föräldrar, säger psykoterapeuten Maria Pörtfors på Familjehörnan i Ekenäs som hör till Barnavårdsföreningen i Finland.

    – I missbrukarfamiljer pratar man inte om problemet. Spritmissbruk är förknippat med så mycket skam att man låtsas som om det inte finns.

    När man arbetar med missbrukare är det oftast de vuxna som är i fokus, medan barnens perspektiv lätt hamnar i skymundan. Familjehörnan arbetar med hela familjen, med barn och vuxna i skilda grupper för att komma åt problemet.

    – Det är så viktigt att barnen blir synliga och får prata om vad som pågår.

    I missbrukarfamiljer blir barnens behov åsidosatta. Djupt i våra gener är vi inprogrammerade att knyta an till våra föräldrar och har rätt att bli speglade i vår relation till dem. Om relationen är snedvriden på grund av att den missbrukande föräldern och den medberoende föräldern bara cirklar kring sig själv och missbruket, uteblir speglingen och barnets behov glöms bort. Det finns alltför många osynliga barn runt omkring oss, säger Maria Pörtfors.

    Ord på känslor

    De föräldrar som kommer till Barnavårdsföreningens grupper är motiverade att ta itu med sina problem. Det är väldigt viktigt att föräldrarna ger sin tillåtelse åt barnen att tala om vad som pågår hemma.

    – Man måste få sätta ord på vad man är med om. Många av barnen bara stänger av sina känslor. Eftersom det är förbjudet att tala om alkoholmissbruket blir det också förbjudet att tala om alla de känslor det för med sig.

    I stället tar sig deras oro och illamående uttryck på olika sätt. En del blir utagerande och aggressiva, andra grubblande och introverta.

    – Om ingen ifrågasätter den misssbrukande förälderns beteende finns risken, enligt Maria Pörtfors, att barnet upplever att det är helt normalt beteende och anpassar sig till det. Den kanske vanligaste följden är att barnet försöker skydda sina föräldrar genom att dölja sin egen nöd och visa upp en problemfri fasad.

    Alarmberedskap

    – Missbrukarbeteendet är ofta oförutsägbart vilket leder till att barnet förbereder sig för katastrofer och lever i ständigt alarmtillstånd. Det är mycket smärtsamt och stressande.

    Hon säger att det är förödande för självkänslan om barnet hela tiden försöker hålla familjeskutan flytande och inte lyssnar på sina egna behov och ingen annan heller gör det.

    – Risken finns att barnet börjar höra en inre kritisk röst som säger: Du är inte värd någonting.

    Barnet går omkring med en känsla av att det är helt värdelöst. Bara styrka eller prestation duger.

    Maria Pörtfors hoppas att den part i ett parförållande som är medberoende och försöker hålla ihop familjen och skyla över det som pågår, stannar upp.

    – Det är en mycket svår sits, men om man inte sätter gränser och säger stopp gör man det möjligt för den andra att fortsätta sitt drickande. Man borde fråga sig: “Vad händer om jag inte gör något? Vad händer då med mitt barn?

    Att delta i en grupp med andra som lever i liknande omständigheter kan vara mycket givande. Kamratstödet är viktigt. Barnet inser att det inte är ensamt med sina problem.

    – I bästa fall blir det en öppning mellan föräldrarna och barnet. När man kan tala om problemen ger det möjligheter och barnet får riktiga konturer, säger Maria Pörtfors.

    Också svåra familjeförhållanden blir hanterliga om man får tala om dem vid deras rätta namn.

     

    Tua Ranninen
    Ta kontakt Flera artiklar av Tua Ranninen

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet