Gränser planeras för den fria sexhandeln
Tysklands liberala lag skulle stärka de prostituerade och minska kriminaliteten. Men människohandeln fortsätter, och dessutom blomstrar sexturismen. Nu ska reglerna skärpas, och debatten svallar. Hbl har pratat med en som vill förbjuda sexköp och en som lever på det.
Lea Ackermann är ordförande för föreningen Solidarity with women in distress, som startat en kampanj för att förbjuda sexköp.
Vad tycker du om planerna att skärpa kontrollen och förbjuda sexköp av människohandelsoffer?
- Enligt olika uppskattningar jobbar 200 000–400 000 prostituerade i Tyskland, de flesta från utlandet.
- Prostitutionslagen från 2002 underlättade bordellverksamhet och erkände prostitution som ett yrke. Prostituerade kan få arbetsavtal, sjuk-, pensions- och arbetslöshetsförsäkring och kräva in sin lön. Bordellägaren får inte bestämma vilka kunder de ska ta emot eller vilka sexuella handlingar de erbjuder, och får inte inskränka den prostituerades ekonomiska och personliga självständighet.
- I dag finns enligt branschförbundet EGD 3 000–3 500 bordeller, och branschen omsätter enligt fackförbundet Verdi 14,5 miljarder euro.
- Enligt regeringens utvärdering från 2007 hade lagen inte minskat kriminaliteten och knappt förbättrat arbetsförhållandena.
- Enligt det nya regeringsprogrammet ska prostitutionslagen omarbetas, myndigheternas kontrollmöjligheter förbättras och kvinnor bättre skyddas från människohandel.
- I praktiken föreslås bland annat att sexköp av människohandelsoffer ska bli straffbart, tillstånd ska krävas för bordellverksamhet och ”flatrate-sex” (så mycket sex kunden vill ha för en engångssumma) förbjuds.
– Det är svårt att bevisa vem som medvetet köpt sex av en tvångsprostituerad, och risken finns att välmenande kunder bestraffas. Strängare kontroller är absolut nödvändiga, men vem ska utföra dem om det inte finns nog personal?
– För oss är det enda alternativet att förbjuda sexköp helt. När något förbjuds i lag ger det en signal om att det inte är rätt. Det sägs att förbud bara ökar kriminaliteten, men vår lag har inte heller stoppat den.
Eftersom mörkertalet är stort finns inga tillförlitliga siffror om tvångsprostitution. Hur stort bedömer du att problemet är?
– Jag talar ogärna om siffror. Det räcker att en enda flickas liv trasas sönder. Och när säger vi att det får vara nog? Vid 100, 1 000 eller 10 000?
– Till vår förening vände sig 251 kvinnor i fjol och berättade att de blivit offer för människohandel. Till exempel en flicka på bara 15 år som kom från ett barnhem i Östeuropa och blev missbrukad här i Tyskland.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med den nuvarande lagen?
– Den har inga fördelar för kvinnorna – bara för bordellägare, hallickar och människohandlare. Sedan lagen trädde i kraft 2002 har bordellerna ökat överallt, speciellt inom wellnessbranschen.
– För kvinnorna skulle prostitutionen bli ett yrke som alla andra, men bara få är socialförsäkrade av arbetsgivaren. Antingen försäkrar de sig själva eller inte alls. De blir sjuka då det inte finns obligatoriska hälsoundersökningar som tidigare. Kvinnorna är mera utsatta.
Hur kunde politikerna hjälpa de prosti tuerade på bästa möjliga sätt?
– Program behöver finansieras för dem som vill hoppa av. Också andra bevis än rädda kvinnors vittnesmål behövs när människohandel utreds. Och sexköp bör bli straffbart. Det är oerhört att ett rikt land som Tyskland inte kan utbilda kvinnorna så de inte behöver prostituera sig.
Johanna Weber är prostituerad och grundade i oktober Yrkesförbundet för erotiska och sexuella tjänster, "för att alla pratar om oss men ingen med oss".
Vad tycker du om planerna att skärpa kontrollen och förbjuda sexköp av människohandelsoffer?
– Strängare krav skulle leda till att bara jättebordellerna blir kvar. Naturligtvis borde kunder som utnyttjar tvångsprostituerade bestraffas, men det är svårt att bevisa och kunder som misstänker människohandel vågar inte längre gå till polisen. Dessutom är våldtäkt och tvång redan straffbart.
– Mitt intryck är att man inte vill förbättra våra arbetsförhållanden, utan minska prostitutionen.
Eftersom mörkertalet är stort finns inga tillförlitliga siffror om tvångsprostitution. Hur stort bedömer du att problemet är?
– Cirka 5–10 procent av prostitutionen. Men vi vill skilja mellan frivillig prostitution och människohandel. Nu stämplas all prostitution som tvång.
– Många gör det på grund av fattigdom. Men det ska de få. En prostituerad förtjänar mer på kortare tid än en kassörska, och jobbet är mera flexibelt. I alla yrken finns folk som jobbar för pengarna, inte för att det är roligt.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med den nuvarande lagen?
– Tidigare var prostitution enligt lagen omoraliskt. Inga avtal med kunder var lagligt bindande. Vi kunde inte öppna bankkonto, hyra bostad eller få sjukförsäkring. Nu känner jag ingen kollega utan sjukförsäkring.
– Förr var främjande av prostitution olagligt. Bordeller tolererades, men inte om de erbjöd en trevlig arbetsmiljö. Nu finns det jättefina arbetsplatser med designmöbler och egna duschar.
– Nackdelen är att delstaterna har egna prostitutionsfria zoner, reklamförbud eller ständiga poliskontroller som inga vanliga yrken behöver stå ut med.
Hur kunde politikerna hjälpa de prostituerade på bästa möjliga sätt?
– Vi måste få starta verksamhet var vi vill och bättre socialförsäkring för frilansare. Vi kunde själva ordna fortbildning kring hälsa eller marknadsföring och utbildning för migranter om deras rättigheter.