Fettkrigaren Pekka Puska vill ha folköl i butiken
Efter en lång och intensiv kamp för den finländska folkhälsan tackar THL:s Pekka Puska för sig. Inför pensioneringen frågar han sig lite oroligt om det finns rum för samhällsansvar också i framtiden i vårt allt mer kommersialiserade samhälle.
Från och med den första januari får Pekka Puska , generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd, rå över sin kalender helt själv och bestämma vad han vill göra. Det blir mycket resande, för han har fortfarande en del internationella förtroendeuppdrag.
Tanken att på nytt bli riksdagsledamot verkar inte fresta honom, åtminstone inte just nu. Med sin kompetens och sin långa bakgrund som centerpartist är han som klippt och skuren som omsorgsminister i Juha Sipiläs första regering. Han medger att han har fått förfrågningar om intresset för att ställa upp i riksdagsvalet.
Pekka Puska, som fyllde 68 år den 18 december, har hunnit med mycket under sina drygt fyrtio år i arbetslivet. Men det finns ingen tvekan om vad han är mest stolt över.
– Aldrig i livet kunde jag som ung kille tänka mig att jag skulle sitta i den här stolen nu. Och att jag skulle vara den som påverkade att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar bland personer i arbetsför ålder minskat med 85 procent sedan 1970-talet. På den tiden var det helt vanligt att unga män hade nitrotabletter i fickan. De hade hjärtsjukdomar och lungcancer. Också dödligheten i lungcancer har minskat med 80 procent, säger Pekka Puska.
Det han talar om är det stora hälsoprojektet som gick under namnet Nordkarelenprojektet. Det blev inte känt bara i Finland utan över hela världen. Livsstilen i Nordkarelen som ledde till hjärtinfarkter och cancerdöd på 1960- och 1970-talen är i dag en realitet i storstäderna i utvecklingsländerna. Forskningsresultatet är i allra högsta grad aktuellt.
Det var egentligen många små och större faktorer som spelade in för att Pekka Puska och hans kolleger skulle dra på sig stövlarna och traska i väg ut i den nordkarelska leran för att omvända de riktigt tuffa killarna och hela den karelska befolkningen. Det gällde att få människorna att avstå från smör, fläsk och cigaretter och att äta mer växtfetter, grönsaker, bär och mindre salt.
Pekka Puska är inte bara läkare till professionen. Han är också statsvetare och han har alltid varit intresserad av samhälle, politik och människor. Han är född i Vasa och var i början av sin läkarbana kommunalläkare i Korpo och Houtskär. Han har också varit garnisonsläkare på Gyltö i Korpo skärgård. Det här är bakgrunden till att han har ett starkt svenskt språk.
Gnistan till att ägna sitt liv åt hälsofostran och folkupplysning tändes under armétiden. Han såg hur militären missade sina chanser att informera unga män om allmän hälsofostran och mera hälsosamma kostvanor. Det visade sig att värnplikten hade en direkt negativ inverkan på de unga männen. De gick med smutsigare underkläder i armén än vad de gjorde i det civila. Deras inställning till försvarsmakten blev mera negativ efter värnplikten. Deras intresse för att motionera svalnade som en följd av värnplikten.
Puska bestämde sig för att skriva en bok om det här. Det blev hans första bok, Männens skola. För att säkert få fram sitt budskap skickade han boken också till president Urho Kekkonen.
I bokens förord skriver Puska som då var 28 år: De som gått i de finländska männens skola utvecklar sig som känt till en av den industrialiserade världens sjukaste befolkningar.
Kekkonen läste boken och skickade ett snärtigt kvarnbrev till försvarsmaktens dåvarande kommendör. Brevet ledde till att försvarsmaktens dåvarande överläkare pensionerades och ny överläkare blev den reformvänlige Martti Karvonen.
Hjärtinfarkter drabbade var och varannan familj på 1960- och 1970-talen. Också Puskas pappa fick en hjärtinfarkt vid 44 års ålder. Vid samma tider kom alarmerande statistik som visade att Finland hade den högsta dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i hela världen. Svårast var läget i Norra Karelen. Då startade Nordkarelenprojektet och Pekka Puska utnämndes till projektledare.
– Vi var en grupp unga radikaler som tänkte förbättra folkhälsan genom förebyggande arbete. Målet var att påverka hela befolkningen. Informationen var ordagrant handgriplig. Vi hade modellsmörgåsar med 2,5 gram smör och 5 gram. Det visade sig att många män kunde äta upp till 200 gram smör dagligen. Därtill kom djurfett från grädde, mjölk och fläsk.
Befolkningen i Nordkarelen engagerades av projektet och det kom in otaliga brev om familjernas dramatiska öden då den unge familjefadern hade dött i hjärtinfarkt.
Puska berättar att projektet småningom började ge goda resultat, både i Nordkarelen och i hela landet. Via projektet kom han senare in i arbetet på det nygrundade Folkhälsoinstitutet. Under åren 2001–2003 arbetade han på världshälsoorganisationen WHO i Genève.
I början av 1980-talet bröt fettkriget ut i Finland. Mejerijätten Valio hade fått nog av professor Puskas korståg mot djurfetter. I boken, Puska, hälsodoktorn, berättar han att både mejerirörelsen och politiska instanser började vända sig mot hälsofostrarna.
– Bakom mejerierna stod förstås centerpartisterna, som var förbluffade över min bakgrund. Jag tror att om jag hade hört till något annat parti än Centerpartiet så hade de likviderat mig.
Stämningen var intensiv. Och all tänkbar påtryckning förekom. Men Pekka Puska säger att Valio så småningom förstod att produkter med låg fetthalt kunde bli säljframgångar, precis som de blev.
Valios påtryckningar var ingenting jämfört med de hotelser som Coca-Cola sysslade med i WHO-sammanhangen. Puska var chef för avdelningen för motverkande av kroniska sjukdomar 2001–2003. Han höll på att utarbeta en internationell rapport om kostrekommendationer av vilken det naturligt nog framgick att läskedrycker inte är hälsosamma.
– En lobbare för Coca-Cola kom in till mig och försökte muta mig. Han meddelade att läkemedelsindustrin är små pojkar jämfört med de stora killarna i Coca-Cola. Om du inte vill samarbeta med oss så får du känna av med vem du bråkar med. De hotade oss med att USA drar bort sin finansiering av WHO om vi inte samarbetar med dem, säger Puska.
Det hela slutade med att WHO läckte brevet till Guardian och skandalen blev offentlig.
Puskas envishet kommer tydligt fram i hans konsekventa åsikt om att alkoholhalten i det öl som säljs i butikerna borde sänkas. Han är för Sveriges folkölsmodell.
Ottawaavtalet säger: Make the healthy choice the easy one. (Det hälsosamma valet skall vara det lätta valet.) Det här är speciellt viktigt för barn och unga. De har inte ansvar för sitt beteende på samma sätt som vuxna.
Ungefär hälften av all alkoholkonsumtion kommer via ölet. Det är ölet som är problemet, enligt Puska.
– Lagstiftningen kan inte förbjuda folk att dricka. Men vi skall påverka samhället så att inte det lättare alternativet blir att dricka mycket alkohol. Detsamma gäller tobak och kostvanor. Vi måste göra det enkelt att ha hälsosamma levnadsvanor. Experterna är helt eniga. Det är två saker som påverkar alkoholkonsumtionen: priset och tillgängligheten.
Det är experternas uppgift att berätta hur alkoholkonsumtionen kan fås ned. Sedan är det politikerna som fattar besluten. Puska kan inte säga direkt varför politikerna inte sänker alkoholprocenten i ölet i affärerna. Men han säger att bryggeriernas makt är väldigt stark. De lobbar hårt. För bryggerierna är mellanölet en business på 1,2 miljarder per år.
Inför framtiden är han mest oroad över vad som sker med balansen mellan samhällsansvaret och kommersialiseringen.
– Jag hoppas samhällsansvaret lyckas hålla sin position i framtiden trots att marknadssamhället blir allt starkare. Om balansen rubbas till marknadens fördel leder det till ännu större skillnader mellan befolkningsgrupperna. I och med att den offentliga sektorns finanser blir allt mer pressade finns det en risk att satsningar som gäller samhällsansvaret blir mindre, säger Puska.
Som exempel tar han finansieringen av stora statliga institut som Institutet för hälsa och välfärd. Det är viktigt att de här instituten får offentlig finansiering så att de kan värna om sitt oberoende.
- Medicine och kirurgie doktor, politices magister, född i Vasa 18.12.1945.
- Han utnämndes som ung läkare till att ansvara för Nordkarelenprojektet från dess start 1972.
- Puska blev generaldirektör för Folkhälsoinstitutet i slutet av 2003. År 2009 utnämndes han till generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd, som bestod av de sammanslagna Folkhälsoinstitutet och Forsknings- och utvecklingscentralen för hälsa och välfärd.