Äldre ska bo närmast molnen i Fiskehamnen
Byggandet av Fiskehamnens centrum inleds på allvar 2014. Sopsugen är redan i gång.
Bygget av de åtta tornhusen i Fiskehamnen har dragit ut på tiden eftersom planläggningsbeslutet överklagades till förvaltningsdomstolen. Men nu rör det åter på sig, och 2014 ska det nya centret kring metrostationen och ovanpå Österleden börja ta form.
Mycket i den nya stadsdelen blir störst i landet. Det är första gången man bygger åtta tornhus så nära varandra. Åtminstone sex av dem blir bostadshus, och därför ska byggherren SRV nu analysera vilka de framtida invånarna kan vara och vilka tjänster de behöver. SRV har hyrt en lokal i Södervik där man ska simulera framtida boende på hög nivå. Äldre tros bli en av de viktigaste målgrupperna.
– Vi vill veta hur man kan integrera till exempel hälsotjänster. Det måste vara enklare att ordna när 300 personer bor i samma hus, säger SRV:s kommunikationsdirektör Taneli Hassinen.
Förhandsmarknadsföringen av lägenheterna börjar 2014, enligt Taneli Hassinen. De första invånarna väntas flytta in i början av 2018.
På 2030-talet när Fiskehamnen har byggts ut helt och hållet ska stadsdelen ha 30 000 invånare. En del av den framtida infrastrukturen finns redan på plats, bland annat landets största sopsug. Jarmo Mattila som leder det stadsägda bolaget Kalasataman jätteen putkikeräys, visade nyligen upp den underjordiska sopstationen för medierna.
Stationen som nu är i testbruk tas officiellt i drift i januari och är i princip obemannad. När sopnedkasten blir fulla sugs de källsorterade soporna i tur och ordning till olika containrar för att sedan fraktas bort.
– Man brukar börja med bioavfallet, sedan blandavfallet. Efter det tar man kartong och papper, säger Mattila om sugordningen som upprepas åtminstone två gånger per dag.
Soporna färdas i en hastighet på 70 kilometer i timmen och ska inte fastna i rören – förutsatt att invånarna inte kastar bort hockeyklubbor eller paraplyer. Varje hus har ett återvinningsrum dit man för större saker.
Sopsugssystemet i Fiskehamnen kostar 45 miljoner euro, ungefär 40 euro per kvadratmeter byggrätt på området. Enligt Mattila motsvarar det kostnaderna för traditionell sophämtning på sikt.
Trots att själva sopröret kostar bara tusen euro per kilometer är det inget för redan existerande bostadsområden, det finns inte plats för rören under gatorna. Enligt Mattila går det inte heller att dra röret rakt till det nya avfallsförbränningsverket i Vanda.
– Suget fungerar maximalt fyra kilometer, i så fall skulle det behövas pumpstationer längs vägen.
Motsvarande system finns redan i Storåkern i Esbo och på Busholmen i Helsingfors, medan Kronbergsstrandens planeras.