Donner vill komma åt tipsanslag
– När staten skär ned måste man också ompröva användningen av tipsmedel. Idrott och kultur kan inte vara en helig ko som går fri från sparkrav, säger Jörn Donner.
I dag avslutar riksdagen behandlingen av nästa års statsbudget. Underskottet blir 9,2 miljarder euro, pengar som staten ytterligare måste låna upp och som läggs till den tidigare statsskulden på 88 miljarder euro.
I sitt stora strukturpaket för en månad sedan redogjorde regeringen för hur man i framtiden ska anpassa utgifter till inkomster. Förslaget gick bland annat ut på nedskärningar i kommunernas äldreomsorg, skola och dagvård.
Under budgetdebatten i tisdags föreslog riksdagsledamoten Jörn Donner (SFP) en helt ny sparåtgärd. Donner tycker att Finlands olympiska kommitté bör utebli från "Putins propaganda-OS i Sotji" och spara några miljoner euro på kuppen.
Till Hbl säger Donner att lagen som stipulerar att tipsmedlen på 540 miljoner euro oavkortade går till idrott, kultur, vetenskap och ungdomsarbete är förlegad och borde ändras.
– När vi sparar och skär ner basservice i kommunerna kan inte kultur och idrott vara stora undantag som inte drabbas. Man kan mycket väl skära i utdelningen av tipsmedel och använda pengarna också till annat, även om det kräver en lagändring.
– Framför allt toppidrotten är i dag en helig ko som ingen vågar ifrågasätta. Men idrottare på toppnivå är proffs som har höga inkomster och inte behöver statliga stipendier. Nästa år går 13 miljoner till elitidrott, det momentet kan strykas.
Jörn Donner gjorde inga ändringsförslag i budgeten.
– Det är ingen idé, mina förslag godkänns ändå inte. Ingen politiker vågar minska på stödet till idrotten av rädsla för att tappa väljare.
Att ungdomsidrott får stöd av tipsmedel är helt i sin ordning, anser Donner, däremot tycker han att vuxna kan betala för sitt sportande själva.
– Och tyngdpunkter kan alltid diskuteras, varför har vi byggt 200 dyra ishallar i det här landet? Kan inte dagens ungdom sporta utomhus och spela fotboll tills vintern kommer och då övergå till ishockey?
Mycket i anslagen till kulturen anser Donner också att man kan ifrågasätta.
– Att klaga på att Operan är hopplöst dyr leder ingen vart, för av någon anledning får man inte ifrågasätta opera i det här landet. Kunde man helst stänga Operan för ett helt år skulle vi spara in 38 miljoner euro. Även om de anställda lyfter lön för den tiden så blir det en betydande besparing.
– Och Finland är fullt av små museer med få besökare och som drivs med tipsmedel. Stäng hälften av dem. Vi har också alldeles för många orkestrar och för många teatrar. Alla som vill behöver inte få spela teater för skattemedel inför en minimal publik.
Jörn Donner understryker att det man kan spara genom att stryka i tipsanslag är marginella småsummor utan betydelse.
– Summorna spelar ingen större roll i en budget som visar underskott på flera miljarder. Men det är en rättvisefråga att när man sparar och skär ner i basservicen så kan det inte finnas vissa sektorer som går helt fria. Men alla svär i kulturens namn så också onödiga och överdimensionerade bidrag förblir orörda.
Anslagen sjunker
Idrotts- och kulturminister Paavo Arhinmäki (VF) berättar att han varit tvungen att skära i tipsanslagen för att Statens konstgalleri från och med nästa år finansieras med tipsmedel. Konstmuseerna slukar 10 miljoner euro, pengarna tas från andra anslag.
Paavo Arhinmäki understryker att ingen, förutom Jörn Donner, har ifrågasatt lagen om hur tipsmedel ska fördelas.
– Hittills har det rått en stor politisk enighet om att tipspengarna ska vara öronmärkta för kultur, idrott, vetenskap och ungdomsarbete. Vill man ge pengar till andra ändamål måste lagen ändras.
Betydelsen av kultur och motion ökar i ekonomiskt svåra tider, påpekar Arhinmäki
– Av erfarenhet vet man att folk satsar lika mycket på idrott och kultur även då de har mindre pengar att röra sig med. De sparar på annat. Och för samhället är satsningen på folks fysiska och psykiska hälsa välinvesterade pengar. Eurona kommer tillbaka när folk mår bättre.
Paavo Arhinmäki berättar att några av Jörn Donners invändningar redan beaktats.
– Vi har ändrat tyngdpunkten i idrottsanslagen från eliten och byråkratin till gräsrötter, föreningar och ungdom. Vi satsar mycket på att familjens ekonomi inte ska tvinga ungdomar att avstå från idrott. I dag uppger nästan 30 procent av familjerna att avgifterna är för höga.
I motsats till Jörn Donner säger Paavo Arhinmäki att kulturen ingalunda är en helig ko utan att nedskärningar genomförs nästa år.
– Vi har redan tidigare varit tvungna att ta bort fem miljoner euro från teatrar och orkestrar och ytterligare fem miljoner euro från museerna. Det enda vi inte bantat ner är anslagen för ungdomsverksamhet, barnkultur, konstnärsstipendier, tidskrifter med mera.
– Också Operan och Kansallisteatteri som ofta ifrågasätts har fått sina anslag nedskurna med en procent.
Paavo Arhinmäki vägrar ställa nedskärningarna i skola, dagvård och äldreomsorg mot tipsanslagen för idrott och kultur.
– I ett upplyst civilisationssamhälle som vi vill vara upprätthåller man kultur, konst och idrott. Anslagen är mycket små i ett större perspektiv. Även om vi stryker dem alla löser vi inte statsmaktens budgetunderskott.
Högre skatt
Regeringen behandlade tipsmedlen redan i regeringsprogrammet, berättar konsultativa tjänstemannen Kati Jussila.
– Det skedde genom att lotteriskatten höjdes med två procentenheter. Därmed måste Veikkaus, Penningautomatföreningen RAY och Fintoto betala en större del av sin vinst till statsbudgeten.
År 2011 fick Finansministeriet 169 miljoner euro via lotteriskatten. Då var skatten cirka tio procent. 2012 höjdes den till 12 procent, intäkterna från främst Veikkaus och RAY beräknas nästa år stiga till 235 miljoner euro.