"Finns politiskt klimat för presstöd"
Ett tillfälligt presstöd och sänkt moms ska trygga dagspressens framtid, enligt ett förslag. Tidningarnas Förbund föreslår stöd för tidningsdistributionen i glesbygden.
Ett av de mest konkreta förslagen i utredningen som kommunikationsminister Pia Viitanen tog emot i dag var förslaget om ett tillfälligt presstöd. I dag finns i praktiken inget presstöd i Finland, medan stödet är upp till 50 miljoner i andra nordiska länder.
- Ett tidsbundet statligt presstöd och en sänkning av momsen för e-tidningar är två av de punkter som en rapport föreslår för att trygga tidningspressens framtid i landet.
- Nya verksamhetsmodeller för tidningsförläggarna och en effektivare distribution är andra punkter.
- Möjligheten till presstöd ska utredas av en utredningsman tillsatt av kommunikationsministern.
- Politiska beslut om presstödet kan det bli tidigast i vår när budjetramarna spikas.
- Minoritets- och partimedier får i dag presstöd av staten. Av minoritetsstödet får Finska Notisbyrån största delen.
Trots att statens kassakista knappast är överfull tror medieforskare Jyrki Jyrkiäinen vid Tammerfors universitet att det finns en möjlighet för ett presstöd.
– Klimatet är sådant just nu att man kan lyckas få igenom det, säger Jyrkiäinen.
I och med att Yles finansiering för tillfället är säkrad menar han att det politiska klimatet för att diskutera ett stöd till tidningspressen finns. Ett presstöd kommer dock inte ensamt att lösa tidningspressens problem, påminner Jyrkiäinen.
Tillfälligt presstöd
En viktigare fråga för tidningshusen är att sänka momsen för tidningsprenumerationer på papper och digitalt – i dag ligger de på 10 respektive 24 procent.
På Tidningarnas Förbund säger förbundsdirektör Jukka Holmberg att en lämplig nivå för momsen vore 5 procent för både pappers- och e-tidningar. Det statliga presstödet ser han som en logisk, om än tillfällig, lösning på vägen mot digitala medieprodukter. I rapporten nämns inga summor men enligt Holmberg vore 20 miljoner en lämplig summa för stödet.
– Presstödet skulle man kunna verkställa genom ett distributionsstöd för glesbygden.
Tanken är att priset för distributionen av tidningar på landsbygden genom statligt stöd inte skulle bli oskäligt högt. Holmberg säger att presstödet skulle behövas under fem till tio års tid. Senast hade vi ett egentligt presstöd på 1990-talet, då det betalades genom ett distributionsstöd till nuvarande Itella.
Inte bara kommersiellt
Efter att medieforskaren Lars Lundsten bekantat sig med förslaget vill han inte lyfta upp förslaget om presstöd eller någon annan åtgärd som det viktigaste i rapporten.
– Vi har äntligen en situation där intressenterna sitter och diskuterar i andra termer än i marknadstermer, säger Lundsten, som forskar vid Helsingfors universitet.
Lundsten säger att man kan se rapporten som ett debattinlägg för mediernas demokratiska och kulturella uppdrag i Finland som nation. För några år sedan handlade debatten om Yleskatten mest om kommersiella aspekter, som hur Yle konkurrerar ut de privata mediebolagen med sin produktion.
– Förslaget om presstöd är ju osunt ur en kommersiell synvinkel, där man inte ska stödja företag som går dåligt. Här gör man en tydlig markering: Samhället ska stödja pressen inte för att det är bra business utan att pressen är nödvändig för samhället.
De finlandssvenska tidningshusen KSF Media (dit Hbl hör) och HSS Media är redan i dag beroende av fondfinansiering.
– Det visar att den verkligheten som de finlandssvenska mediehusen befinner sig i bara är ett förstadium för var den finländska pressen i största allmänhet kommer att befinna sig, säger Lundsten.