Pälsboom sätter etiken på prov
Pälsindustrin mår bra och utvecklas trots medborgarinitiativet mot pälsnäringen. Modeindustrin har pälsfeber, men vill gärna se mer etiska eller ekologiska alternativ.
Över 60 000 finländare skrev under medborgarinitiativet mot pälsnäringen i fjol. Det etiska i branschen debatterades då synligt.
Men pälsens rykte fläckades inte nämnvärt av debatten. I de stora modehusens höstkollektioner fanns i sju fall av tio päls med på något hörn. Också priset för årets unga designer gick till en kollektion där finländsk päls spelade en stor roll. Ernesto Hinojosa Ruiz tilldelades priset för sin kreativa kombination av ekologiskt tänkande med haute couture.
Just det gröna erövrar terräng. Ekologiska lösningar för röda mattan, green carpet wear, är ett hett begrepp. På pälssidan gör så kallade etiska pälsar entré, det vill säga pälsar av djur som fällts i samband med jakt och marknadsförs som ett mer djurvänligt val.
Hinojosa har bland annat använt sig av fiskskinn i sina skapelser, ett material han ser en stor potential i.
– Det är ett väldigt versatilt material och kan användas till allt från kläder och skor till väskor. Till exempel lämpar det sig utmärkt för att tillverka kameraväskor eftersom det har bra stöttålighet, säger Hinojosa.
Men ur marknadsförarens synvinkel är i dag den gröna aspekten minst lika viktig.
– Fiskskinnet får vi från matindustrins rester, det är väldigt ekologiskt och väckte mycket uppmärksamhet på modevisningen där den nya kollektionen lanserades.
Pälsmotståndarna finns kvar, men de är inte lika aggressiva och högljudda som tidigare. I affären Ajatar i centrum av Helsingfors har vd Sari Ihatsu märkt att även trendmedvetna unga klär sig i päls.
– Men de köper mest annat än traditionella pälskappor. Till exempel vill de ha pälsvästar eller pälströjor, säger Ihatsu.
Pälsens ursprung intresserar
– Jag skulle aldrig använda päls som jag inte med egna ögon sett varifrån den kommer. Jag har själv besökt de farmer vars päls jag använder och tycker förhållandena där är bra. Samtidigt sysselsätter pälsindustrin många, säger Hinojosa.
Pälsmotståndet har inte handlat bara om etiska frågor och djurrättsfrågor. Det har också enligt både Ihatsu och Hinojosa med finländska traditioner att göra.
– I Finland verkar man uppskatta anspråkslöshet och använder inte päls på samma sätt som i till exempel New York, säger Hinojosa.
Men enligt Ihatsu vill allt fler vilja visa att de har pengar att röra sig med.
– Förut ville folk inte ha päls på utsidan av plaggen men man kunde ha det som foder inne i jackan. I dag är det mer accepterat att det syns utåt. Tänk bara på märkeskläderna och till exempel Cheek (rapartist, red. anm.). Unga finländare bryr sig mindre om vad andra tänker om deras stil, säger Ihatsu.
Fortfarande är den här kundgruppen en nisch. Mest pälsar köps av ryska turister. Det är också till Ryssland och till Kina det mesta av våra oförädlade pälsar går.
– Kläddesigner tillgodoser säkert i viss mån också den här kundgruppens behov, säger Kenneth Ingman, ordförande för pälsuppfödarnas förbund.
Varför är päls så populärt just där?
– Där har de en annan pälstradition. Många av pälsköparna är nyrika som gärna vill visa att de har pengar.
Men Ingman tror att den generationen unga finländare som nu växer upp kommer att vara mer accepterande i pälsfrågan.
– Se på London till exempel. Därifrån spred sig antipälsrörelsen ursprungligen, men i dag finns där päls överallt.
Så här i efterskott säger Ingman att den debatt som fördes i samband med medborgarinitiativet var bra, även om den då var otrevlig. Pälsindustrin kan enligt honom förbättra sin image genom att vara mer transparent. Etiska och ekologiska material ser han som möjligheter, inte konkurrenter.
– Jag tycker att det är minst lika etiskt att använda farmad päls. När djuren mår bra hittar man alltid etiska argument, säger Ingman.
Läs mer om årets unga designer Ernesto Hinojosa Ruiz på sidan 22