Vårdmammut kan stärka svensk service, tror expert
Den allra nyaste tanken om hur social- och hälsovården borde ordnas i södra Finland läckte ut i går. Idén är att göra Nyland till ett enda vårddistrikt.– Men en god ledning är helt nödvändig, säger konsulten Marcus Henricson.
Om det förslag som beretts av tjänstemän vid Social- och hälsovårdsministeriet blir verklighet kan social- och hälsovården för hela Nyland i framtiden komma att administreras som en jätteenhet. Det nya området skulle ha kring 1,5 miljoner invånare. Förslaget har fortfarande inte debatterats av politiker, men diskuterades senast i går på ministeriet av tjänstemän och externa sakkunniga och torde offentliggöras om en vecka.
En av de tjänstemän som fungerar som sakkunnig i beredningen vill vara anonym för att processen fortfarande är halvvägs, men applåderar den nya modellen och säger att den ger ett helhetsperspektiv som gagnar det svenska.
Ledarskapskonsulten Marcus Henricson, som haft i uppdrag av Kommunförbundet att utreda hur en modell för svenskspråkig grundservice kunde se ut i ett blivande metropolområde, håller med.
– Just nu sköter en del kommuner sin svenska service bra, andra dåligt. Invånarna är inte i en jämlik situation och så får det inte vara, säger han.
- Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) består i dag av fem sjukvårdsområden: Helsingforsområdets universitetscentralsjukhus samt Hyvinge, Lojo, Borgå och Västra Nylands sjukvårdsområden.
- Inom HNS fungerar i dag 22 sjukhus.
- Enligt den modell som senast i går diskuterades på Social- och hälsovårdsministeriet skulle de 24 kommunerna inom nuvarande HNS bli ett vårdområde tillsammans med kommunerna Mörskom och Pukkila, som i dag hör till Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt.
- De gröna och Samlingspartiet i Helsingfors uttryckte i går sitt stöd för förslaget.
Om hela Nyland förvandlas till ett enda vårdområde är det också slut med tvisterna i småkommuner om vilka grannar man vill eller inte vill samarbeta med när det gäller social- och hälsovården.
"God service möjlig"
I går misstänktes den nya modellen för att ta beslutandemakten från de mindre kommunerna och enbart förvandla dem till maktlösa betalautomater.
– Vad jag vet kommer ingen ny finansieringsmodell att presenteras och då får man utgå från att kommunen precis som nu betalar för den specialistvård som invånarna får och den som betalar måste förstås också ha något att säga till om. Priset på tjänsterna är ju detsamma för alla, frågan är närmast hur man tryggar tillgången till tjänster, säger Henricson.
Kan ett storområde leda till att svenskspråkiga måste åka långa vägar för att få sin service?
– Kommunerna koncentrerar ju sin service redan nu för att pengarna tryter. I Vanda håller man på att styra all tandvård till två enheter och sådant här sker oberoende av nya reformer. Ur svensk synvinkel finns det alltid en risk att hamna i marginalen, men med ett stort vårdområde kommer också specifika möjligheter. Det finns mycket god svenskspråkig servicekapacitet ifall kommuninvånarna kan välja var de får sin service och kan utnyttja kommunala tjänster, tredje sektorn och privata tjänster parallellt, säger han.
Hjälp vid en lucka
En av tankarna med storområdet är att den enskilda kommuninvånaren ska komma till rätt service via en enda lucka oberoende av om det är social- eller hälsovårdstjänster som behövs – inte bollas mellan olika instanser, inte tvingas hitta fram i servicedjungeln på egen hand.
– Det är en god målsättning, men det är en väldigt stor serviceapparat vi talar om, säger Henricson.
Vad kan gå riktigt fel med ett stort vårdområde?
– Det blir livsviktigt med ett fungerande ledningssystem där politiska och andra beslutsfattare har tydliga uppgifter och där samspelet mellan dem fungerar. Begår man misstag när det gäller ledningsmodellen kan systemet bli både dyrt och krångligt att reda upp. Lyckas man få en effektiv ledningsmodell kan det faktiskt bli riktigt bra. I dag fungerar enskilda kommuner, affärsverk, aktiebolag och samkommuner parallellt och ingen har någon riktig översikt.