Tankesmedja vill reformera socialskyddet
Ett socialskydd som baserar sig på lån i stället för på "gratis" pengar. Det är tankesmedjan Liberas förslag för att sporra finländarna till större aktivitet.
Enligt Libera har det finländska socialskyddet under årens lopp utvecklats till en penningautomat som gör det ointressant att ta emot lågavlönade jobb och kortvariga anställningar. Dagens socialskydd som har sina rötter i 1960-talet, skapades för ett samhälle som höll på att industrialiseras. I dag är verkligheten en helt annan och därför behövs en totalreform av systemet, anser Libera i sin rapport som publicerades i går.
Med jämna mellanrum har det i vårt land förts diskussioner om en medborgarlön. Liberas koncept är ett så kallat grundkonto för varje arbetsför medborgare i åldern 18–65. På grundkontot finns ett bestämt startbelopp när användaren fyller 18 år, i rapportens exempel 20 000 euro.
Modellen garanterar varje person ett månatligt uttag på 400 euro, utan att någon tar ställning till om man behöver det eller inte. Det ska göra det förmånligare att ta emot också tillfälliga jobb. Den som studerar använder förmodligen en stor del av kontots pengar under sin studietid, så att summan kan närma sig noll euro. När personen börjar jobba fylls kontot på igen, 10 procent av bruttolönen förs månatligen över till personens grundkonto.
Mera frihet och ansvar
Den som vill och har möjlighet kan sätta undan mer pengar på sitt grundkonto än den tioprocent som automatiskt förs över från bruttolönen. Tanken är att individen själv ska bedöma sitt behov av socialskydd. Har man sparat ihop mer än startbeloppet 20 000 euro kan de pengarna fritt spenderas om de behövs. Skatt dras av först när pengarna tas ut från grundkontot, vilket är ett sätt att uppmuntra till sparsamhet.
Om grundkontot är på plus (det vill säga där finns mer pengar än startbeloppet 20 000 euro) när personen fyller 65 behåller han eller hon pengarna. Är kontot på minus efterskänks skulden.
Modellen är tänkt att i första hand ersätta dagens studiestöd och utkomststödet för arbetslösa – alltså i situationer där ett incentiv kan få folk att jobba. Däremot är grundkontot inte tänkt att ersätta till exempel sjukersättning och barnbidrag. Den som lyfter arbetsoförmögenhetspension ska inte med ekonomiska morötter lockas att börja jobba igen. Också för en långtidsarbetslös gäller nuvarande stödsystem eftersom det vore orimligt att alltför länge leva på lån. Tanken är att staten också i fortsättningen tar hand om dem som har det svårast.
– Grundidén med hela modellen är att arbete, företagsamhet, studier och sparande i alla situationer ska vara mera lönsamt än att gå passiv, heter det i rapporten.
Grundkontoidén innehåller också en funktion som gör det enklare att sysselsätta andra genom till exempel hushållstjänster. Pengar ska på ett enkelt sätt gå att flytta över från en persons grundkonto till en annans, så att alla lagstadgade avgifter automatiskt dras av, med mindre byråkrati än i dag.
– För den offentliga ekonomin vore en övergång till ett lånebaserat socialskydd en stor besparing.
Grundkontomodellen har skapats av Liberas forskningsdirektör Elina Lepomäki, som skrivit rapporten tillsammans med Paul Lillrank och Marko Hamilo.
Rapporten (på finska) kan laddas ner på libera.fi