Få ljusglimtar i Finlands ekonomi
Arbetslösheten och den växande andel av befolkningen som står utanför arbetslivet hör till de största problemen i finländsk ekonomi, anser flera ekonomer. Någon ekonomisk tillväxt är inte att vänta i år, också nästa år blir tillväxten svag, konstaterar Handelsbanken i sin färska prognos.
Handelsbanken sällade sig i går till dem som ser dystert på den ekonomiska utvecklingen i Finland. Banken skrev ner sin prognos för tillväxten i år med en procentenhet, från –0,2 till –1,2 procent.
- De ekonomiska prognoserna för Finland har gått från att ha spått en svag tillväxt i början av året till att nu konstatera att ingen tillväxt kommer att nås i år.
- Exporten som borde sätta fart på ekonomin har inte kommit i gång så snabbt som man väntade sig i början av året.
- För Finland viktiga exportmarknader som till exempel Ryssland har stagnerat i sin tillväxt.
- Hushållen är försiktiga, de tar mindre lån än i fjol och konsumerar också mindre.
- Arbetslösheten kommer enligt de flesta prognoser att fortsätta att stiga ännu nästa år.
- Sänkt samfundsskatt och en inkomstpolitisk helhetslösning är sådant som inte inverkar på ekonomin på kort sikt.
- Industrin tror inte heller på någon snabb återhämtning det närmaste halvåret.
– Det känns förfärligt att skriva ner en prognos som färdigt har minus som förtecken, man tar det nästan personligt, säger Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius.
Den skämtsamma tonen till trots är det allvarliga problem som ligger bakom den svaga ekonomiska utvecklingen, påpekar Helenius. Den privata efterfrågan och investeringarna i Finland är för svaga för att kunna åstadkomma en tillväxt och exporten kommer i gång långsamt. Strukturförändringar inom finländsk industri, bland annat Nokias minskade betydelse och träförädlingsindustrins problem, gör att återhämtningen nu blir långsammare än den varit efter tidigare recessioner.
Tidigare i veckan skrev också bankkoncernen Nordea ned sina siffror för den ekonomiska utvecklingen i Finland. Bnp sjunker 1 procent i år och växer bara 0,8 procent nästa år, skriver banken i sin prognos. Arbetslösheten fortsätter att öka ännu sommaren 2014 och den privata konsumtionen växer knappt alls.
Liten arbetskraft
De lokala andelsbankerna, POP Bankerna, som också publicerade sin syn på den ekonomiska utvecklingen i går tror på en tillväxt på en dryg procent nästa år. Också här är man bekymrad över de stigande arbetslöshetssiffrorna.
– Arbetslöshetssiffrorna kan hållas relativt snygga eftersom andelen personer utanför det som räknas som arbetskraft hela tiden ökar. Det är bekymmersamt, för det innebär att färre människor ska åstadkomma tillväxt, säger Tiina Helenius.
Ekonom Penna Urrila på Finlands Näringsliv EK är inne på samma linje.
– Ska vi finansiera välfärden behöver vi folk som jobbar. När folk försvinner från arbetsmarknaden och det inte syns i statistiken kan det ge en för positiv bild av helheten, säger han.
Nu ökar dessutom arbetslösheten inom nya sektorer, enligt POP:s beräkningar. Kommunernas sparåtgärder gör att till exempel social- och hälsovården erbjuder färre arbetstillfällen än förr. Också servicesektorn och framför allt handeln sysselsätter sämre än den gjort.
Till de få positiva ekonomiska nyheterna den senaste tiden hör att värdet på den finländska exporten i oktober ökade. Enligt tullens statistik var oktober den bästa exportmånaden sedan mars 2012.
De siffrorna ska inte tillmätas för stor betydelse, påpekar Urrila. Exportsiffrorna varierar från månad till månad beroende på vad som råkar levereras just då.
– Vi vet att det här är siffror som alltid går upp och ner, säger han.
Många bekymmer
Inte nog med att siffrorna för den ekonomiska utvecklingen i Finland är dystra, både Handelsbanken och Nordea pekar på att det finns stora skillnader mellan de nordiska länderna. I Sverige håller den privata konsumtionen ekonomin i gång, i Norge har den ekonomiska utvecklingen länge varit bättre än på annat håll, men där varnas nu bland annat för en bostadsbubbla. Också i Danmark går det bättre än i Finland.
– Det är bekymmersamt att skillnaden mellan Finland och Sverige växer. De svenska behoven av att anpassa sin ekonomi är betydligt mindre än det behov vi ser här, säger Helenius.
Finland behöver också en euro som försvagas i förhållande till andra viktiga valutor såsom dollarn, för valutakursen har betydelse, poängterar Handelsbankens chefsekonom. En svagare euro kan hjälpa också den finländska exporten att ta fart.
Lokalandelsbankerna är bekymrade över att industrins investeringar verkar ligga på en lägre nivå än det dystra ekonomiska läget skulle ge anledning till.
– Vi måste fundera på om här i bakgrunden finns en strukturell förändring där företags och företagsledares mål är att nå vinst på kort sikt i stället för framgång på längre sikt, säger direktör Timo Hulkko på POP.
Att regeringens strukturpaket var nödvändigt är ekonomerna överens om, även om det inte direkt får fart på tillväxten. Många frågor kring hur de strukturella åtgärderna ska genomföras är öppna fortfarande.
– Jag saknade också tillväxtdelen i paketet, säger Penna Urrila.