Inbrottstjuvar länsar årligen över 300 Helsingforshem
Daniela Borenius visste genast att någonting var fel när hon i söndags öppnade dörren till sitt hem. Det var iskallt inomhus och golvet var fyllt av splitter från ett sönderslaget fönster. Datorn var borta och hennes saker var omkringslängda i bostaden.
Mamma Isa Borenius ryser fortfarande över den scen som mötte henne och Daniela då de i söndags anlände till dotterns hem på Eriksgatan i centrala Helsingfors. Genom det sönderslagna fönstret strömmade iskall luft och bostaden var ett kaos av omkringslängda saker.
– De hade till och med grävt i hennes säng. Sekretären var uppbruten med kniv och vardagsrummet fyllt av glassplitter. Det var alldeles fruktansvärt, säger Isa Borenius.
- Grann- och social kontroll. Om man är borta över helgen eller längre ber man någon tömma posten och se till att bostaden ser bebodd ut. Resor m.m. lönar sig inte heller att tuta ut i sociala medier.
- Vanligtvis sker inbrottet på dagen, via dörren. Förövarna kan välja sina offer och far dit det enklast går. Med små insatser kan man gardera sig genom att satsa på låset, eller eventuellt alarmutrustning. Professionella företag kan ge råd i ändamålsenliga system.
- Fäst aldrig adress eller namn vid nyckelringen. När du flyttar lönar det sig att programmera om dörrlåset eftersom du inte vet vem som haft nyckel till det gamla hemmet.
- För att skydda sig mot inbrott är det viktigaste att göra det svårast möjligt för tjuven att ta sig in. Ett lås som går i baklås är bra både på ytter- och innerdörrar. Säkerhetslås lönar sig också att installera och använda. De här två låsen tillsammans utgör ett nästan hundraprocentigt skydd mot inbrott via dörren och kan utvidgas med förstärka gångjärn, titthål m.m.
- I hus lönar det sig att skydda små fönster med ett starkt galler innanför rutan. Det finns också fönsterrutor som är svårare att slå sönder än vanligt glas.
- Lär barnen använda säkerhetsutrustningen.
Inbrottstjuvarna hade slagit till medan bostaden var tom i helgen. När det hänt är oklart men en av grannarna påminde sig om att hon hört ljud av något som kunde vara krossat glas någon gång vid 23-tiden på lördag kväll. Polisen tekniska utredning visade också, dessvärre föga överraskande, att de okända inbrottsmännen haft handskar på och det enda man kunde hitta var ett par fotspår. Utredningen är i gång men det är oklart om gärningsmännen åker fast.
330 inbrott i år
Årligen har mellan 280–400 hem i Helsingfors besök av inbrottstjuvar och den här brottskategorin är också en av dem som Helsingforspolisen högprioriterat de senaste åren. Resultaten syns i sjunkande inbrottssiffror som från 2000-talets över 500 de senaste tio åren stadigt legat kring 400-strecket. I år har polisen tagit emot 330 anmälningar vilket är ungefär 60 fler än året innan, men ungefär lika många som 2011.
– Ökningen i år beror på att utländska, främst östeuropeiska ligor, opererat i Helsingfors med sikte uttryckligen på bostadsinbrott, säger kriminalöverkommissarie Juha Laaksonen.
Även om det finns inhemska ligor bakom flera inbrott så utmärker sig de organiserade grupperna av utländska brottslingar som i ett gränslöst Europa rör sig mellan länder och som, då de åker fast, kan spåras till motsvarande brott i flera andra länder. Ligorna hör hemma i främst Estland, Litauen och Rumänien. Metoden är att de anländer i egen bil med Estlandsfärjan med syfte att stanna ett par veckor i Helsingfors. Under den här tiden genomför de så många heminbrott som möjligt och stöldgodset består vanligtvis av kontanter, smycken, datorer, bordssilver och motsvarande gods som folk förvarar hemma och som är lätta att ta med sig.
– Genomförandet varierar. Vanligtvis är inbrottet snabbt. De ägnar inga långa spaningstider på bostäderna eftersom de potentiella brottsplatserna är så många. Gärningsmännen observerar bostaden visuellt eller säkerställer på annat sätt att den är tom innan de bryter sig in. De här inbrotten äger rum i hela staden, 65 procent av objekten är höghus. Vilken våning bostaden ligger på är inte heller avgörande, säger Laaksonen.
Andlig skada värst
Tjuvarnas saldo efter inbrottet hos Daniela var en bärbar dator. Ekonomiskt sett är det en ringa förlust men polisen påpekar att det ofta är just så: stöldgodset som inbrottstjuvarna får med sig är sällan väldigt värdefulla utan de stora skadorna drabbar dem som haft inbrott i sitt hem.
Det vet också Brottsofferjourens verksamhetsledare Petra Kjällman, som beskriver inbrott i hem som en form av grav kränkning på personen. Hemmet är för de flesta den yttersta tryggheten, och när någon brutit sig in det kan det bli en sak som sätter väldigt djupa sår.
– När den tryggheten ruckas så ruckas all trygghet. Den som utsätts för inbrottstjuvar måste få prata, prata och prata om det som hänt eftersom det enda sättet att bearbeta det som hänt är att nöta det ur systemet.
Hon har egen erfarenhet av hur besvärligt det kan vara efter det att hennes mamma, som då inbrottet inträffade redan var gammal med nedsatt hörsel, hade besök av tjuvar. Stöldgodset bestod av gamla ärvda smycken som inte i sig var så värdefulla men för mamman handlade det om starka känslomässiga värden som aldrig kunde kompenseras.
– Efter ett inbrott går det vanligtvis snabbt att byta lås, fixa fönster, ersätta det som kan ersättas. Men fast det materiella kompenseras kan inbrottet lämna djupa sår i själen som tar väldigt lång tid att läka. Handlar det om en gammal människa som också annars är ängslig kan det bli väldigt svårt och leda till sömnsvårigheter och en hela tiden närvarande oro över att det ska hända igen.
Hur man hanterar ett inbrott finns inga allmänna recept för men det finns de som traumatiserats så hårt att de slutligen varit tvungna att flytta för att otrygghetskänslan inte ger med sig. Det viktigaste rådet är att arbeta sig igenom det som hänt tillsammans med nära och kära, och om det behövs tillsammans med professionella hos Brottsofferjouren eller någon annan organisation.
Låt offret parat bort det onda
Barnfamiljer som råkar ut för inbrott uppmanar Kjällman att inte köpa barnens synbara mod efter det som hänt.
– Är mamman i panik kan barnen kompensera genom att föreställa modigare än de är. Ändå vet vi alla hur livlig fantasi barn har så om ett skolbarn efter ett inbrott kommer till ett ensamt hem kan var och en föreställa sig att barnet nog bär en rädsla för att någon varit där igen, eller kanske igen finns i bostaden.
Hos omgivningen efterlyser Kjällman förståelse om att även om de stulna sakerna inte varit värdefulla och även om det som kan har kompenserats så kan rädslan och traumat finnas kvar länge framöver. Nya säkerhetsarrangemang kan lindra en del av ångesten men alltid räcker inte ens det.
– Det var en man som arbetade inom säkerhetsbranschen som haft inbrott på sin stuga. Hans fru hade senare sagt att hon efter inbrottet förstått hur det måste kännas att bli våldtagen. När någon berört dina privata saker i ditt eget hem är känslan av att vara smutsig och kränkt starkt. Det är en psykiskt betungande känsla som handlar om väldigt mycket större saker än den materia man blivit av med.
På Eriksgatan väntar det sönderslagna fönstret i dag på glasföretaget som ska installera ett inbrottssäkrare glas i Danielas fönster.
– Man tror ju inte att någonting sådant här ska kunna hända en själv, säger Daniela, som nu tänker skaffa ett inbrottslarm till bostaden.
– Det är väldigt frustrerande att sådana här typer så sällan åker fast, säger hon.