Hård dom krävs för Räty
Förre AKT-basen Timo Räty bör dömas till ett strängt bötesstraff för mobbning, krävde åklagaren då behandlingen avslutades i tingsrätten. "Det räcker inte, Räty bör dömas till frihetsstraff", krävde Hilkka Ahdes advokat.
Stämningen var spänd i går i Helsingfors tingsrätt då behandlingen av det uppmärksammade mobbningsmålet avslutades.
När advokat Mika Kivikoski i sin slutplädering gick igenom detaljer i mobbningen på Bil- och transportförbundet AKT kunde informationschefen Hilkka Ahde inte längre hålla masken. Tårarna började långsamt trilla ned för hennes kinder.
– De tre veckor som processen pågått har varit ett enda helvete, sade Ahde i en paus.
Helvetet upphör inte. Målet är unikt och fortsätter därför sannolikt i hovrätten och eventuellt i Högsta domstolen.
Dessutom väntar eventuellt en ärekränkningsprocess för att den mobbningsåtalade Timo Räty i rätten påstod att konflikten mellan honom och Hilkka Ahde berodde på att hon ville ha sex.
100 dagsböter
Åklagaren Tuire Tamminiemi betraktade i sitt anförande mobbningen som mycket allvarlig för att den pågick så länge.
– Därför bör bötesstraffet som utdöms vara strängt, mellan 80 och 100 dagsböter, krävde Tamminiemi.
Hon påminde att mobbningen blev brutal redan 2005.
– Till en början skrek Räty och skällde ut Ahde, men efter 2008 slutade han helt tala med henne. Han visste senast 2006 att Ahde mådde dåligt, hon grät ofta och var sjukledig. Han visste orsaken, men reagerade inte. Som arbetsgivare var det Rätys plikt att agera och ingripa.
Timo Räty har i sitt försvar beskyllt Hilkka Ahde för att ha myglat för att få honom avsatt. Enligt åklagaren Tamminiemi hade Ahde all rätt till det.
– Ordföranden för ett fackförbund är tillsatt för en bestämd mandatperiod, i AKT:s fall fyra år. Det är helt normalt att medlemmarna nominerar motkandidater och arbetar för ett byte på ordförandeposten.
Medan åklagaren höll sin plädering satt Timo Räty lutad över sitt bord och skrev ner allt som sades, det har han gjort under hela processen, men nu skrev han med vänsterhand så frenetiskt att axeln hoppade och pennan glödde. I en annan miljö, för några decennier sedan, kunde man ha trott att Räty hundra gånger skrev "Jag ska aldrig mera reta Hilkka".
Många offer
Advokat Mika Kivikoski beskrev situationen på AKT:s kansli som absurd.
– Två personer sitter i samma rum och behöver en tredje part som överför bud mellan de två första bara för att de inte kommunicerar med varandra. Hilkka Ahde bad hela tiden om ett samtal. Hon ville tala ut och göra upp. Men Räty vägrade.
Kivikoski anser inte att ett bötesstraff är nog.
– Det är att ge fel signal, att mobbning inte är allvarligt. Räty bör dömas till frihetsstraff, krävde Kivikoski.
"Kiva väder"
Timo Rätys advokat Heikki Lampela förnekade att hans huvudman någonsin skrikit till Hilkka Ahde.
– Det är märkligt att åklagaren inkallat över tjugo vittnen som talat emot Räty. Nästan alla hör till dem som motarbetade Räty och i likhet med Hilkka Ahde arbetade för att han skulle avsättas. Men ingen av dem har hört Räty skrika.
– Först säger man att Räty vägrade tala med Ahde och att han vägrade vistas i samma rum om det inte fanns en tredje part närvarande. Men ingen tredje part har någonsin hört Räty skrika. Konstruktionen faller på sin egen orimlighet.
Att Ahde tilldelades nya uppgifter och förutsattes bekanta sig med lagstiftningsfrågor var inte mobbning utan motiverat, enligt Lampela.
– Det Ahde helst gjorde och var bäst på var att mingla och umgås med beslutsfattare. Via sin man Matti Ahde träffade hon människor med makt. Räty tyckte det var bortkastat att hon på grund av bristande kunskaper inte kunde tala om annat än vädret och säga "det är kiva i Hagnäs". Han förutsatte att hon också skulle kunna diskutera substansfrågor.
Heikki Lampela ansåg inte att åklagaren kunnat föra mobbningsåtalet i bevis.
– När Timo Räty förlorade förtroendet för Hilkka Ahde och hon fortsatte att baktala honom gjorde han det enda rätta. Organiserade arbetet på AKT-kansliet så att de två inte skulle ha med varandra att göra.
– Den som mobbar utför en aktiv gärning, förföljer och förtalar offret. Timo Räty gjorde ingenting sådant, han ville inte reta någon, utan behövde arbetsro och höll sig därför undan Ahde. Det är inte mobbning, sade Lampela.
Han ansåg inte att Ahde hade rätt att motarbeta Räty.
– För AKT:s 50 000 medlemmar är det legitimt att arbeta för en motkandidat som ordförande, men för kanslipersonalen gäller andra regler. Den ska vara lojal mot sin ordförande.
Ahdes krav på 40 000 euro i skadestånd för psykiskt och fysiskt lidande är groteskt, enligt Lampela.
– Den som misshandlas och hamnar på intensiven i sex månader får maximalt 3 500 euro.
– Ahde har berättat att hon led så mycket att hon insjuknade. Faktum är att hennes sjukfrånvaro åren 2003–2012 är sammanlagt 39 dagar. Det tycker jag är påfallande lite på tio år.
Tingsrätten kungör sitt beslut den 27 januari.