Aktioner en risk i Greenpeaces strategi
Fängslandet av Sini Saarela resulterade i mycket medieutrymme. Men risken finns att fokus flyttas från aktion till person. – Vi måste nå ut med varför vi var i Arktis, säger Juha Aromaa, informationschef på Greenpeace.
Bland magasinen och kranarna vid Sandvikskajen i Helsingfors står Greenpeace-aktivisten Timo Puohiniemi och artisten Raimo Nordin. Tillsammans ska de klättra upp för en kran och på så sätt uppmärksamma vad Greenpeace står för. Till kajen har även journalister blivit inbjudna.
– När vi bordar exempelvis en oljeplattfrom använder vi aldrig våld. Vårt mål är att rikta uppmärksamhet mot ett miljöproblem som annars aldrig skulle få världens blickar, säger Timo.
Att genomföra spektakulära aktioner har varit en del av organisationens arbete ända sedan starten 1971. Men enligt Greenpeace har den konfrontativa delen fått en allt mindre betydelse sedan dess. Oftast handlar det i stället om lobbyarbete, men när de uppfattar att rapporter och diskussioner inte längre hjälper så drar de sig inte för att ta till direkta aktioner.
Viktigt att vinkla budskapet
– Det är en förlegad syn att säga att all uppmärksamhet är positiv, säger Christian Grönroos, professor vid Svenska handelshögskolan.
Det är vid det här laget knappast någon nyhet att 30 Greenpeace-aktivister greps av ryska säkerhetsstyrkor i Arktis i slutet av september. De var där för att protestera mot Gazprom. Aktivisterna blev sedan anklagade för sjöröveri och det var först nyligen som alla utom en släpptes mot borgen. Samtliga är numera misstänkta för huliganism, vilket kan ge sju års fängelse.
– Hur detta påverkar Greenpeace är för tidigt att säga. Visst har Arktis kommit på agendan, men i dessa skeden brukar diskussionen vara infekterad. Det är först om ett år som vi kan börja utvärdera vad detta ledde till, säger Juha Aromaa, informationschef på Greenpeace.
– All denna uppmärksamhet kommer inte bara att vara organisationen till gagn. Det kommer alltid att finnas de som sympatiserar med Greenpeace och de som inte gör det. Sedan finns det en grupp som inte är insatta, dessa kan påverkas av vilken information som kommer ut, fortsätter Christian Grönroos.
Normalt sett brukar inte Greenpeaces aktioner innebära att de enskilda aktivisterna hamnar i fokus. Men efter alla turer med det ryska rättsväsendet har bordningen av Arctic Sunrise flyttat uppmärksamheten från aktionen till personerna som greps. När man googlar Sini Saarelas namn får man 688 000 träffar, varav de översta handlar om hur det gått för henne i fängelset. Det här är problematiskt anser Juha Aromaa.
– Vi måste se till att nå ut med budskapet om varför vi genomförde denna aktion. Det är jätteviktigt och en utmaning.