Vårdledigheten drar ned kvinnornas pensioner
Kvinnorna i Finland har inte bara lägre löner än männen, pensionerna är ännu lägre. En orsak är systemet med långa vårdledigheter. Det här anser tjänstemannacentralen STTK:s experter. Fackets krav inför reformen är att människorna måste kunna leva på sin pension.
Det finns fallgropar som leder till en låg pension när man äntligen blir pensionerad. Enligt tjänstemannacentralen STTK är fallgroparna bland annat långa vårdledigheter, sen start på arbetskarriären, det att man trappar ned vid äldre år, övriga långa avbrott från arbetsmarknaden och arbetsoförmåga.
– Det är Finlands familjepolitik, med långa vårdledigheter, som är grundorsaken till ojämlikheten i arbetslivet. I vårt land är det kvinnorna som blir föräldra- och vårdlediga. Det här påverkar lönerna, karriären och arbetspensionerna, säger Minna Helle, chef för tjänstemannacentralen STTK:s intressebevakning.
Hon passar på att göra reklam för STTK:s modell för hur den här kvinnodominerade fackorganisationen vill reformera föräldraledigheterna. Modellen är 6+6+6. Mamman har rätt till sex månader. Pappan har rätt till 6 månader. Föräldrarna får välja vem som vill vara hemma de resterande sex månaderna.
Enligt Helle verkar det som om folk inte är medvetna om att nivån på den arbetspension man samlar på sig under vårdledigheten är ytterst liten. Under moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten tjänar man in arbetspension helt normalt. De här ledigheterna motsvarar en period på cirka ett år. Sedan kan föräldrarna välja vårdledighet, som tills vidare sträcker sig fram tills barnet fyller tre år. Under den här perioden tjänar man arbetspension på en summa som är knappt 695 euro per månad.
Minna Helle säger att det gäller att noga överväga om man skall bli vårdledig och i så fall hur länge och om det är mamman eller pappan som tar vårdledigt. Trots att pensioneringstankarna inte är nära till hands just då är det viktigt att förstå att det påverkar nivån på arbetspensionen.
Svårt anpassa arbetstiderna
Anneli Heinonen som är närvårdare i huvudstadsregionen säger att det för mammorna egentligen inte är ett val. Hon är förtroendeman för flera närvårdare och känner till arbetsschemat i treskiftsarbete. På grund av resursbrist är det svårt att anpassa arbetstider enligt småbarnsmammors behov. Det innebär att mammorna av praktiska orsaker stannar hemma med sina barn relativt länge.
Anneli Heinonen är själv 63 år gammal. Hon får gå i pension i januari 2015. Då kommer hon upp till en månadspension på cirka 1 700 euro. Det är en relativt bra pension om man beaktar att kvinnors medelpension i dag är 1 320 euro i månaden. Att hon kommer upp till den här nivån beror på att hon har varit i arbetslivet sedan 1970, snart 44 år. Av den här tiden har hon varit borta från arbetsmarknaden i 5 år. Hennes pensioneringsålder blir 64,5 år.
Förnyad lagstiftning 2017
I december inleder arbetsmarknadens centralorganisationer arbetet med att reformera det nuvarande pensionssystemet. Minna Helle är STTK:s representant i arbetsgruppen. Det viktiga är att lyckas förlänga arbetskarriärerna och sålunda pensioneringsåldern. Målet är 62,4 år fram till 2025. Nu är pensioneringsåldern i genomsnitt 60,9.
– Det nuvarande pensionssystemet står på en stabil grund. Det blir fråga om att finslipa det så att arbetskarriärerna blir längre. Det är främst den offentliga ekonomin som behöver större skatteintäkter, men också pensionsnivåerna bör fås upp via flera år i arbetslivet. Det gäller att samla på sig mer pension eftersom livslängden ökar.
Enligt Helle är en förutsättning för längre arbetskarriärer att arbetslivet utvecklas i positiv riktning. Det behövs mera flexibla innovationer som är anpassade efter arbetstagarnas behov. Målet är att ett förnyat pensionssystem skall träda i kraft första januari 2017.