Nu ska boende på vinden ta fart
Färre strama direktiv ska uppmuntra till fler bostäder på vinden. Trenden är redan att intresset för vindsboende ökar. Praktiskt taget alla vindsbostäder finns i innerstaden.
Helsingfors stad vill lätta på de strikta bestämmelserna för byggande på vinden. Och det så kallade undantagsförfarandet ska fortsätta. Med hjälp av det krymper pappersexercisen från minst sex månader till max åtta veckor eller ännu kortare.
– Syftet är att underlätta processen så att en långsam och invecklad byråkrati inte sätter käppar i hjulet hos husbolag som vill sälja byggrätten på vinden, säger arkitekten Niklas Lähteenmäki på stadsplaneringskontoret. I praktiken ska det också i fortsättningen räcka med att anhålla om bygglov.
– Meningen är även att ge avkall på bestämmelserna om takkonstruktioner på innergårdar. Det ska vara möjligt att öka på takhöjden och därmed öppna för större fönster och mer ljusinsläpp.
Däremot ger man inte efter för rådande negativa attityd till taköppningar, fönster större än gluggar och balkonger som vetter mot gatan.
I till exempel Stockholm, Köpenhamn och Tallinn syns vindsbostäderna jämte fönster och balkonger tydligt från gatan medan Helsingfors håller fast vid sin hermetiskt slutna takstruktur.
– Det är sant att Helsingfors skiljer sig från många städer, men däri ligger också charmen med stadsbilden. Åtminstone får vi positiv respons för vår strikta hållning, säger Lähteenmäki och noterar att de parisiska takfönstren och takbalkongerna har en egen historia eftersom boende på vinden ingår i husbyggen i den franska huvudstaden.
Samtidigt vill stadsplanerarna komma åt ett annat problem med vindsbyggandet i Helsingfors, nämligen de förändringar som sker från det att bygglovet har beviljats tills byggföretaget sätter i gång.
– Husbolaget låter en arkitekt rita vindsbostäder och får bygglov enligt dessa. Bygglovet synas noga på byggnadstillsynsverket. Sedan köper någon byggrätten, och därefter sker det alldeles för ofta att man inte bara ruckar på utan ändrar radikalt på ritningarna, säger han.
Följden är att det byggs bostäder som inte har det minsta gemensamt med just det unika faktum att bostäderna är på vinden. Byggföretag tenderar att tro att finländarna vill ha vindsbostäder som ser ut som vilken ny bostad som helst med ett stort antal små sovrum.
– Vi vill gärna ge husbolagen redskap att se till att vindbostäderna genomförs enligt de ritningar som fick bygglovet.
Stadsplaneringsnämnden tar ställning till de nya direktiven i dag, och nämndens ordförande Risto Rautava, Saml, stöder tanken om att underlätta byggande på vinden.
– I själva verket tycker jag att bestämmelserna kunde vara ännu mindre strikta, uttryckligen för att uppmuntra till fler vindsbostäder och därmed en tätare bebyggd innerstad.
Sedan 1987 har man byggt 1 300 vindsbostäder i Helsingfors innerstad och medelstorleken är 71 kvadratmeter. Volymmässigt handlar det om 32 000 kvadratmeter som motsvarar den totala byggrätten för ett stort kvarter.