Staden vill minska skolmatssvinnet

I Norsens högstadium får eleverna ta sin mat själva. Det betyder att elevernas tallrikar kan se väldigt olika ut: någon kanske äter bara sallad och bröd, en annan väljer det vegetariska alternativet, en tredje äter fisk och potatismos med lite riven morot till. Också det här har gjort att eleverna slänger allt mindre mat, menar rektor Ann-Britt Bonns.

En faktor som också klart minskar matsvinnet är när man i våras införde små vita kärl för bioavfall, i stället för att ha stora hinkar där det ryms mycket avfall. När Hbl är på plats under högstadiets lunchpaus är det svårt att hitta någon som slänger större mängder mat. De flesta lämnar ifrån sig tomma tallrikar, eller skrapar av några torra brödkanter eller lite riven morot. När lunchpausen är över är biokärlet långt ifrån fullt.

– Planscherna har hjälpt väldigt mycket, säger Jari Jämsén som är köksansvarig vid skolan.

Planscherna som hänger på väggarna kommer från Palmia och har texten Ta inte mer än du orkar äta upp.

Målet med stadens kampanj Ta inte mer än du orkar äta upp är att minska bioavfallet i skolorna med fyra procent jämfört med 2012. Skolorna och eleverna är i nyckelrollen och bokför själva matsvinnet under mätningsveckorna, som pågår just nu.

– Jag tar aldrig mer mat än jag orkar äta, säger Wilhelmina Wadstein som går i åttan och äter skolmat varje dag.

Vid utbildningsverket och vid tjänsteproducenten Palmia vill man inte gå ut med uppgifter om hur mycket mat som går till spillo i skolorna in­nan kampanjen är över.

– Jag skulle inte säga att problemet är stort längre, men vi vill hela tiden bli bättre, säger Airi Rintamäki vid utbildningsverket.

Utbildningsverket vill också poängtera vikten av kommunikation. För elevernas del betyder det att äta skollunchen varje dag, så att köket inte har lagat extra portioner i onödan. För skolornas del innebär det att meddela Palmia om man vet om att elever kommer att vara borta, så att företaget kan leverera mindre mat till skolan de dagarna.

När både högstadiet och gymnasiet har haft sina lunchpauser i Norsen samlar Jari Jämsén och den övriga kökspersonalen ihop bioavfallet. Det består dels av den mat som elever och lärare lämnat, dels av den uppvärmda mat som ingen tagit av. Allt hamnar i samma sopkärl för bioavfall ute på gården. Mat som en gång har hettats upp måste slängas, enligt Livsmedelsverkets regler. Om det till exempel blir tio portioner uppvärmda fiskpinnar och potatismos över, har köket inte rätt att servera dem som en andra rätt följande dag.

Kunde man tänka sig att ge till exempel bröd och sallad som blir över till behövande?

– Då borde man fatta skilda beslut om det. Vi har mjukt bröd två gånger i veckan, blir det över kan man servera det följande dag. Samma gäller sallader av rivna rotsaker, om man förvarar dem kallt kan de bra ätas följande dag, säger Airi Rintamäki.

Om det blir över av huvudrätten som ännu inte har värmts upp är det möjligt att till exempel frysa ner den och servera den som ett andra alternativ senare.

Samtidigt har man precis inlett ett försök med att dela ut överbliven skolmat till äldre i Rovaniemi. Initiativet kommer från pensionärsföreningar, skriver Lapin Kansa. Varje vardag ringer de upp ett antal skolkök för att kolla om det blivit någon mat över. Om försöket är lyckat planerar staden att utvidga matutdelningen.