De fattiga lider när Ungern putsar sin fasad
På pappret ser det ut som om Ungern återhämtar sig från finanskrisen i rekordfart. Men för många av landets fattiga känns det mest som en fasadrenovering då det styrande partiet skapar kortsiktiga tvångsjobb och inför nya skatter.
– Jag älskar fotboll, men det här är bara sanslöst! utbrister den gängliga taxichauffören på väg in till centrum av Budapest.
Genom bilfönstret ser vi böjda betongpelare som sticker upp ur marken som bröstkorgen av ett gigantiskt fossil – det ska bli ett nytt fotbollsstadion, bekostat av den ungerska staten. Flera påkostade fotbollsanläggningar byggs runtom i Ungern, ett land som kämpar med utbredd fattigdom och hög arbetslöshet.
– Nu bygger de ett flaggskepp som ska bli Europas modernaste stadion. Man ska kunna justera sätet som på en solstol och det byggs hissar för alla åskådare, fortsätter den runt 50-åriga mannen och skakar skrattande på huvudet.
Det nya stadion ska uppskattningsvis kosta 300 miljoner euro att bygga. Premiärminister Viktor Orbán från Fidesz-partiet är själv gammal fotbollsspelare. Han vill återuppliva den ungerska fotbollens glansdagar från 1950-talet, då "Gyllene laget" med Ferenc Puskás i spetsen revolutionerade sporten, och bland annat vann OS-guld i Helsingfors 1952. Många ungrare ser det ändå som ett kostsamt PR-trick att hälla hundratals miljoner i statliga pengar över Ungerns i dag medelmåttiga fotboll. Som så mycket av Fidesz politik, säger min chaufför, handlar det om fasad snarare än innehåll.
– Jag röstade på Fidesz i valet 2010 för att jag var trött på socialisterna. Men jag ger dem aldrig mer min röst.
Snyggt på ytan
På gatorna i centrala Budapest syns det inte att Ungern drabbades katastrofalt av finanskrisen 2008. Det var kulmen av ett politiskt kaos som uppstod efter att den socialistiska regeringen 2006 medgett att den fifflat med de ekonomiska siffrorna. I samband med den globala bankkrisen störtdök forinten (den ungerska valutan) och Budapestbörsen 2008. Utländska investerare flydde landet, en stor del av ungdomen likaså.
– Ungern förutspåddes 2008 vara nästa land att göra konkurs efter Island, förklarar András Vértes, vd för det ekonomiska forskningsinstitutet GKI.
GKI:s största kund är EU, och Vértes har nyss återvänt från Bryssel och tar emot på sitt kontor vid ett av Budapests turiststråk. Några våningar nedanför samsas lokalbefolkningen med utlänningar längs gågatan som är fullsmockad med uteserveringar. Lunchrusningen är i full gång och bland doften av pizza och grillbiff skvallrar inget om att vi befinner oss i ett land där runt 40 procent av befolkningen lever på existensminimum och där den verkliga arbetslösheten ligger på mellan 15 och 17 procent.
Valutalånskadade
Socialistpolitikern Gordon Bajnai kallades 2009 in för att leda en teknokratregering för att få landet på rätt köl. Socialisterna hade ändå förbrukat sin trovärdighet, och i parlamentsvalet 2010 tog Fidesz en förkrossande seger. Partiet fick två tredjedels majoritet i parlamentet och har sedan dess kunnat rumstera fritt i politiken.
Bland annat infördes plattskatt, vilket kändes speciellt hårt i låginkomsttagarnas plånböcker, och ett tjugotal nya skatter. I stället för att satsa på stimulerande åtgärder, säger Vértes, har Fidesz kört in de privata aktörerna i ett hörn, och försämrat situationen för de mindre bemedlade.
– Partiet slår blå dunster i ögonen på väljarna genom populistiska och kortsiktiga reformer, på samma gång som de bättre bemedlade skor sig på de statliga bolagens monopolsituation och skattereformerna.
Ett av de vanliga medborgarnas största problem är de gigantiska bostadslånen.
– Före 2008 uppmanades man att ta bostadslån i utländska valutor, främst schweiziska franc och euro. Men när forinten rasade kunde folk inte längre betala av lånen.
Fidesz erbjöd då ett "fönster" för att betala lånen för de gamla lånesummorna, utan att valutafluktuationerna togs i beaktande, och staten skulle stå för mellansumman.
– Men bara om man betalade hela lånet på en gång! Och vem har råd att betala hela bostadslånet på ett halvt år? Jo, de rika, som kunde ha betalat det helt utan hjälp. De som verkligen behövde hjälp hade ingen chans att dra nytta av den här åtgärden. I slutändan förlorade staten 300 miljoner euro – som gick rakt i fickan på de rika!
Desillusionerade unga
Fotografer och kameramän svärmar utanför ett kulturcenter i sovjetstil i utkanten av Budapest. Unga aktivister delar ut flygblad för den politiska sammanslutningen Együtt 2014, eller Tillsammans 2014, en rödgrön koalition av socialdemokratiskt snitt. Primus motor för Tillsammans 2014 är den före detta teknokratledaren Gordon Bajnai, i dag 45 år gammal, som försöker sig på en comeback i valet 2014. I kväll talar han i förorten tillsammans med Timea Szabó, ordförande för det liberala gröna partiet Dialog för Ungern.
– Senast jag talade här satt det bara gamla människor i publiken. I dag är här folk i alla åldrar, inleder Bajnai i den fullsatta rödbruna salen.
Och visst syns det en och annan under 40 i publiken, men medelåldern är nog stadigt ovanför 50-strecket. Politiken intresserar inte unga i Ungern, säger László Babiczky som sitter bland åhörarna, och förklarar att han är medieexpert och regissör, och kunde lära politikerna ett och annat om hur man når de unga väljarna.
– Oppositionen borde bli bättre på att använda de kanaler som de unga använder: Facebook, Twitter, och nätets interaktiva möjligheter till delaktighet.
Från talarstolen säger Bajnai att regeringen lovar mycket, men stjäl av folket och lägger pengarna i de rikas fickor. Ett sådant fall var enligt den före detta premiärministern förstatligandet av de privata pensionsfonderna. Fondernas pengar användes för andra ändamål och en fjärdedel av hela Ungerns pensionspengar gick upp i rök.
– Egentligen hoppas jag inte på några löften från Tillsammans 2014, utan att de gör vad de säger att de ska göra, säger pensionären Éva.
– De måste komma med en vettig krispolitik, för den vi har nu är under all kritik. Ungdomarna lämnar landet, det måste finnas vettig sysselsättning för ungdomarna och försörjning också för pensionärer som jag, fortsätter hon.
Skrämselpolitik
De "radikala" reformer som Bajnai förespråkar ter sig ur ett nordiskt perspektiv självklara: representativ demokrati, öppenhet och jämlik fördelning av resurser – samt friheten att uttala sina politiska åsikter.
– Fidesz sprider rädsla och total handlingsförlamning. Folk vågar inte säga emot av rädsla för att bli av med sina jobb.
I Bajnai och Timea Szabó har Tillsammans 2014 ett stiligt radarpar, och den ungdomliga Szabó är ett fungerande komplement till Bajnais lite tjänstemannamässiga framtoning.
– Ni kan komma fram och prata med mig när ni vill. Om jag är på väg hem från affären så ställer jag ner mina matkassar för att lyssna till er, säger Szabó, och mycket riktigt flockas folk runt henne då tillställningen är över.
– Egentligen skulle min dotter komma hit och lyssna på dig, säger en äldre man.
– Men hon är lärare och hon är rädd att hon mister jobbet om hon går och lyssnar på oppositionen. Jag är pensionär, så jag kan göra vad jag vill.
Två unga män som kommit tillsammans till medborgarmötet diskuterar länge med Szabó, som lyssnar och svarar tålmodigt.
– Det känns som om den nuvarande regeringen över huvud taget inte bryr sig om mänskliga rättigheter, säger en av männen.
– Nej, det är nog helt samma känsla jag fått, svarar Szabó torrt.
Szabó har bråttom bort efter sin träff med åhörarna, men Gordon Bajnai hinner ta en kort pratstund med Hbl. Han säger att det egentligen är fel att tala om en finanskris i Ungern.
– Själva finanskrisen är egentligen över, det vi har nu är en trovärdighetskris och en strukturkris.
Arbetslösheten är hög, speciellt bland ungdomar, och Fidesz politik gör inget för att förbättra situationen, menar han, och säger att det behövs satsningar för att återbörda investerares och företags tro på Ungern.
– Det krävs långsiktigt arbete för tillväxt, inte bara snabba ytreparationer. Att återställa Ungerns internationella trovärdighet är a och o.
Fidesz försvarar sig
Parlamentshuset i Budapest är ett ståtligt palats byggt i början av 1900-talet. För tillfället är det omgivet av frenetisk aktivitet, då regeringen gör en totalrenovering av den stora gården, som i årtionden varit en parkeringsplats. För oppositionen är även detta kostsamma ansiktslyft ett rött skynke som representerar pengar som kunde användas på bättre sätt.
Här arbetar Ferenc Kumin, regeringens internationella talesman, som använder mycket av sin tid till skjuta i sank den internationella kritiken mot Fidesz på sin engelskspråkiga blogg. För att få träffa den före detta tv-profilen måste man leta sig genom det enorma ombyggnadsarbetet och registrera sig hos beväpnade vakter. Den slätkindade Kumin tar emot i randig kostym, omgiven av tre unga kvinnliga assistenter. Skälet till Ungerns problem, förklarar han på felfri engelska, är socialisterna.
– Socialisterna raserade ekonomin under sina åtta år vid makten. Sedan Fidesz tog över 2010 har det gått upp och ner. Men man måste medge att arbetslösheten i dag är stor.
Ett av Fidesz mest kritiserade tilltag är en form av tvångsarbete. Staten har skapat en uppsjö av så kallade "offentliga arbeten", ofta olika typer av manuella ströjobb som skapats för att höja sysselsättningen, snarare än fylla ett verkligt behov. Många av dessa arbeten erbjuder löner under minimilönenivån. Enligt oppositionen är de här jobben endast ett sätt att snygga till arbetslöshetssiffrorna.
– De här anställningarna är ingen permanent lösning, utan en som vi använder tills arbetsmarknaden har normaliserats. Det är sant att vissa får än lägre lön än minimilönen. Men man måste minnas att det är en alldeles massiv sysselsättningslösning som på något sätt måste hållas inom budgetramarna.
Regeringen har på pappret gjort mycket rätt: budgeten har nästan balanserats, IMF-lånet från 2008 har återbetalats och räntorna är på väg nedåt. Men oppositionen säger att Fidesz mest är intresserat just av att snygga till siffrorna, och struntar i följderna för landets medel- och låginkomsttagare. Kumin suckar uppgivet.
– Det är svårt att bemöta den här typen av kritik, eftersom den baserar sig på skillnader i politiska synsätt. Det är allmänt vedertaget att de siffror vi strävar efter att förbättra är gångbara indikatorer på ett lands välstånd. Oppositionen vill att vi satsar mer på social välfärd, men det här är normal politisk diskussion mellan olika ideologiska läger.