"Öppenheten borde nå upp i hierarkin"
För Oscar Ohlis skulle det vara otänkbart att jobba på en arbetsplats där han inte kan vara öppen med sin sexuella läggning. – Man vill ju prata annat än jobb och familjen är en stor del av privatlivet. Den finlandssvenska regnbågshelgen firas just nu och kulminerar i morgon.
Regnbågsankans ordförande Oscar Ohlis, 30, ser många skillnader mellan Finland och Sverige när man söker jobb.
– Här är det väldigt få företag som poängterar att alla är välkomna att söka jobb, att företaget inte diskriminerar någon på basis av kön, nationalitet eller sexuell läggning. I Sverige är det här vanligt.
Hoppas du att det blir vanligare också här?
– Ja. Det är viktigt att visa att man välkomnar människor med olika bakgrund. Det är en fin gest och kan kännas mental bättre för många som söker jobb.
Oscar Ohlis är bland annat tidigare ordförande för Svensk Ungdom och tidigare fullmäktigeledamot i Vasa. Han ställde också upp i kommunalvalet i Helsingfors i fjol. Just nu är han ordförande för den finlandssvenska HBTQ-föreningen Regnbågsankan. Föreningens evenemang Regnbågshelgen pågår just nu och når sin klimax i morgon med bland annat en kvällsfest på nattklubben Adams där priset Guldankan delas ut.
– Regnbågsankan är viktig för att den driver HBTQ-frågor på svenska i Finland. I till exempel Österbotten där många inte pratar finska är det viktigt med information och stöd på svenska, både för HBTQ-personer och för deras föräldrar.
Nackdel som arbetssökande?
Oscar Ohlis har kämpar för HBTQ-frågor också i politiken, bland annat under sin tid som ordförande för Svensk Ungdom. När han började söka jobb för ett par månader sedan funderade han om bakgrunden kan påverka negativt.
– Jag har synts i offentligheten som en förkämpe för frågorna. Jag funderade om det kan uppfattas negativt.
Ohlis väljer ändå alltid att vara öppen från början.
– Om jag får frågor om familj på en arbetsintervju säger jag genast att jag bor ihop med en man för att undvika pinsamma situationer. Annars tar folk för givet att sambon är en kvinna.
För Oscar Ohlis är det viktigt att kunna vara öppen med vem han är och prata om sin familj på samma sätt som alla andra gör. Om det under arbetsintervjun känns att det inte går att vara ärlig, vet han att det inte är rätt jobb. En sådan situation har ändå inte uppstått, åtminstone inte hittills.
– Varje gång någon frågar vad min sambo gör får jag dra berättelsen från början. Så kommer det väl att vara resten av livet: jag får komma ur skåpet på nytt och på nytt.
Svårt i vissa branscher
Ohlis har själv inte känt att han skulle ha diskriminerats på arbetsmarknaden på grund av sin sexuella läggning.
– Konkurrensen är så hård, så man måste bara lita på att de har valt den mest kompetenta.
- Ålder: 30.
- Familj: Sambon Jesse.
- Bor: I berghäll.
- Gör: Är ordförande för Regnbågsankan.
- Beundrar: Människor som vågar vara sig själva.
- Fritidsintressen: Älskar att äta god mat och dricka goda viner. Samhällsfrågor, resor.
Han påpekar ändå att det inte är lika lätt att vara öppen i alla branscher.
– Det är inte lätt att vara homosexuell man inom armén och polisen eller inom idrotten. Jag tror också det är svårare att vara öppen på mindre orter.
Själv kunde han inte tänka sig att jobba på en arbetsplats där det inte känns okej att berätta vem han är.
– Jag vill ju prata om annat än jobb. Om man inte är singel är familjen det största utanför jobbet och det skulle ju ändå komma på tal.
Tror du att det här kommer att förändras inom de branscher där det är svårt i dag?
– Jag tror nog att det kommer pionjärer som får till stånd en dominoeffekt. I Sverige går militär, polis och politiker i Pride-paraden. Det kommer nog att ändras här också, kanske inom tio år.
Ohlis hoppas också att det skulle bli vanligare att vara öppen med sin sexuella läggning också högre upp i hierarkin.
– Hur många företag här har chefer som är öppna med sin sexuella läggning?
Förutom arbetsannonser som poängterar att arbetsgivaren inte diskriminerar någon sökande hoppas han att företag i högre grad skulle utbilda personalen i hur man ska bemöta olikheter.
– Till exempel behövs utbildning i hur man gör om någon av de anställda är transperson. Vilken toalett ska personen använda? Det här är små saker som i förlängningen ändå är ganska stora.