Pensionsåldern måste höjas - vi lever för länge
Pensionsåldern måste upp. Det är experterna eniga om. Det nuvarande pensionssystemet är i och för sig bra. Reformtrycket beror på att finländarna lever längre än vad man antog då den senaste pensionsreformen slogs fast.
En arbetstagare som nu är 40 år får ungefär 12 procent lägre bruttopension om han/hon pensioneras vid 63 års ålder än dagens pensionerade 63-åring. Det handlar inte om att någon skulle luras. Personerna i fråga får i teorin exakt lika mycket i arbetspension om man ser till helhetssumman. Det är bara det att den som nu är 40 år beräknas leva längre än dagens 63-åring.
Då folk lever längre skall det totala pensionsbeloppet som personen har tjänat in slås ut på flera månader. Allt fler personer fyller 100 år och mer. Det är mycket möjligt att arbetstagaren är pensionär från 63 till 100 år.
Det är den så kallade livslängdskoefficienten som skär i den månatliga pensionen. Om dagens 40-åring vill få samma pensionsbelopp per månad som dagens 63-åring måste personen i fråga jobba till 64,9 års ålder.
Brister i marknadsföringen
– Livslängdskoefficienten är ett bra verktyg. Den anpassar det månatliga pensionsbeloppet till den förväntade livslängden. Problemet är att folk inte känner till koefficientens effekt. Den har hittills varit i kraft i bara tre år. Därför har den inte väckt speciellt mycket uppmärksamhet. Informationen om hur effektiv koefficienten är på lång sikt har inte fungerat, säger Jaakko Kiander chef på arbetspensionsbolaget Ilmarinen.
- Syftet med arbetspensionen är att den som går i pension i rimlig utsträckning skall kunna bibehålla sin tidigare konsumtionsnivå.
- Medelpensionen är i dag för män 1 690 euro per månad, för kvinnor 1 320 euro per månad.
- Det totala pensionsskyddet består av arbetspension, folkpension och tilläggspension, som kan ha bekostats av den försäkrade själv eller av arbetsgivaren.
- Livslängdskoefficienten är en automatisk stabilisator som anpassar arbetspensionerna till den ökande livslängden.
- Om den genomsnittliga livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen.
- Koefficienten för år 2013 är 0,97914. Den berör pensionstagare som är födda 1948 eller senare.
- Koefficienten fastställs separat för varje årskull vid 62 års ålder enligt dödlighetsstatisktiken under de fem föregående åren.
- Det finns ett räkneverktyg på Pensionsskyddscentralens webbplats etk.fi där man kan räkna ut hur livslängdskoefficienten påverkar pensionen.
- Den förväntade medellivslängden är för kvinnor 83,2 år, för män 76,7 år.
- Källa: Pensionsskyddscentralen
Han anser att den här informationen borde komma fram bättre i det pensionsutdrag som arbetspensionsbolagen regelbundet skickar ut till sina kunder. Där borde klart stå hur många månader en arbetstagare bör fortsätta i arbetslivet för att kompenserar livslängdskoefficientens effekt.
Forskningschef, professor Hannu Uusitalo på Pensionsskyddscentralen håller med Kiander i hans kritik om att marknadsföringen av livslängdskoefficienten inte varit den bästa.
– Det handlar om psykologi. Människan reagerar starkt då hon upplever en förlust. Det skulle vara bättre att informera direkt vid vilken ålder personen får full pension, att livslängdskoefficienten minskar den månatliga pensionen med så och så mycket om personen går i ålderpension redan vid 63 års ålder.
Enligt Uusitalo planerar Sverige att införa en riktålder för när en person uppnår full pension. Arbetstagaren bör förstå att pensionen blir betydligt lägre om pensioneringen sker tidigare.
Okänt begrepp
Ett snabbfråga som Hbl gjorde visar att experterna har rätt i att livslängdskoefficienten är ett okänt begrepp. Men folk har ändå en realistisk syn på att pensionsåldern under följande 20-30 år stiger avsevärt.
Heidi och Toni Strandell visste inte att det finns en livslängdskoefficient som påverkar pensionerna. De är drygt 30 år gamla och tror att de säkert borde jobba tills de är 70 år gamla för att komma upp till en full pension.
På pensionsskyddscentralens webbplats finns ett räkneverktyg som ger information om hur livslängdskoefficientens effekt kan kompenseras med förlängd arbetskarriär. Enligt den nuvarande pensionslagstiftningen kan paret Strandell med stor sannolikhet få full pension redan när de är drygt 65 år gamla.
Timo Ankelo som är född 1963 var helt på det klara när han får full pension.
– Det är när jag fyller 68. Jag har nämligen en hel del år bakom mig då jag inte intjänat pension.
Han brukar titta noga på pensionsutdraget från arbetspensionsbolaget.
Det är inte enbart det att vi lever längre som ökar trycket på att pensionsreformen från år 2005 måste göras om. Medelåldern för när folk går i pension är fortfarande för låg. Den är nu 60,9 år. Målet är att den genomsnittliga pensionsåldern ska vara minst 62,4 år 2025. Om åldern inte fås upp måste arbetspensionsavgifterna höjas eller pensionsbeloppen dras ned.
Den nya pensionsreformen borde träda i kraft 1 januari 2017. Förhandlingarna ska inledas i början på nästa år.