Merkels medspelare motsträviga
En krånglig regeringsbildning väntar Angela Merkel efter hennes storseger. – Det kan dröja ända till jul, säger statsvetaren Evelyn Bytzek. Varken socialdemokratiska SPD eller de gröna är särskilt samarbetssugna.
MÜNCHEN Angela Merkels kristdemokratiska CDU och systerpartiet CSU var nära att få egen majoritet i förbundsdagen. Men så blev det inte, och nu behöver de en ny regeringspartner i stället för liberala FDP som föll på röstspärren. Alternativen är två: SPD eller de gröna.
För fyra år sedan gick regeringsbildningen på en månad. År 2005 tog det två månader för Merkel att komma överens med socialdemokraterna.
Sannolikt blir resultatet också nu en "stor koalition" med SPD, CDU och CSU – tyskarnas favoritalternativ. Men den här gången kan det dröja längre.
– SPD kommer att vara tveksammare, gå långsamt fram och ställa stora krav, bedömer statsvetaren Evelyn Bytzek på universitetet i Koblenz-Landau.
Efter att ha regerat med CDU gjorde SPD ett historiskt dåligt val.
– Det finns ingen automatik för en stor koalition, sade generalsekreteraren Andrea Nahles i går.
När Merkel i går bjöd in partiledaren Sigmar Gabriel till sonderingssamtal meddelade han att han vill vänta på fredagens partikonvent.
Vill ha stark prägel
Rollen som juniorpartner till ett rekordstarkt CDU/CSU är inte lockande. Så det gäller att sätta en så socialdemokratisk prägel som möjligt på regeringsprogrammet. Ett rättvisare Tyskland och mer tillväxtfokus i eurokrisen har varit valkampanjens budskap.
Om förhandlingarna med SPD faller är de gröna alternativ nummer två. En sådan koalition har aldrig funnits på förbundsnivå, men partiledningen har inte uteslutit förhandlingar.
– Det kan bli svårt, för speciellt CSU har väldigt lite gemensamt med De gröna, säger Bytzek.
Kristdemokrater och socialdemokrater har mer gemensamt, men också där finns svåra frågor.
Socialdemokraterna vill avskaffa hemvårdsstödet för barnfamiljer som kristdemokraterna drivit igenom.
Skattehöjningarna som SPD kräver blir svåra att genomföra med Merkel.
– Det är också tveksamt om socialdemokraterna får gehör för sitt krav på en högre, heltäckande minimilön.
SPD kräver en lagstadgad minimilön på 8,50 euro medan CDU vill låta arbetsgivare och arbetstagare själva förhandla fram branschvisa nedre gränser.
Die Linke utfryst
I teorin skulle SPD, de gröna och vänsterpartiet Die Linke kunna bilda regering. Men både SPD och de gröna uteslöt den möjligheten i valkvällens tv-intervjuer. För dem är Die Linke alldeles för radikala och opålitliga.
En minoritetsregering som måste söka stöd från oppositionen inför varje omröstning är inte heller något alternativ. Nyval kommer knappast på fråga innan partierna åtminstone försökt hålla en regering på benen en tid, säger Bytzek.
– Tidigare har en stor koalition setts som det sista alternativet, men är nu det första. Det blir inte lätt, men i tysk politik brukar man använda argumentet att partierna har ett ansvar gentemot folket att bilda en regering.