”Bölden inom poliskåren måste spräckas”
Centralkriminalpolisen byter chef i ett läge när det kokar inom poliskåren. Narkotikaroteln i Helsingfors och CKP är som hund och katt samtidigt som CKP förlorar hälften av sina lokalkontor.
– Inom poliskåren borde det finnas bara ett mål: att gripa bovarna och ställa dem inför rätta, säger Centralkriminalpolisens (CKP) högsta chef Rauno Ranta, 67, som går i pension om en vecka.
Utåt är Ranta obrottsligt lojal mot sin kår. Han vill inte såra kolleger eller förstöra för efterföljaren. Men det är känt att den pågående konflikten mellan den skandalomsusade narkotikaroteln i Helsingfors och ”rikspolisen” CKP varit en ständigt irriterande sten i hans sko.
Enligt initierade källor gäller konflikten dålig personkemi, narkotikarotelns ifrågasatta metoder att infiltrera med brottslingar och enhetens tendens att gå in på andra polisenheters domäner. Ett exempel var när narkotikaroteln i Helsingfors sprängde en haschliga i Åbo. Lokalpolisen i Åbo, Tullen och Centralkriminalpolisen fick läsa om tillslaget i tidningarna. Ingen hade kontaktat dem på förhand.
– Vi kan inte tvinga någon att samarbeta. Poliskåren är hierarkisk och då är det Polisstyrelsen som måste dra sina slutsatser.
Upplägget är klassiskt, nästan som från gamla amerikanska polisfilmer där FBI kör över den lokala polischefen. Helsingforspolisen är en lokal polis, men tvekar inte att gå in på andras tomter.
Omoraliska metoder
Just nu är narkotikarotelns chef i Helsingfors, Jari Aarnio, utsatt för en omfattande intern utredning misstänkt för att ha missbrukat sin tjänsteställning.
Aarnios mångåriga samröre med en prostituerad med försänkningar i de tyngsta kriminella kretsarna är en av ingredienserna i soppan. Riksåklagaren avgör om åtal ska väckas.
Polismän inom andra enheter kritiserar i privata samtal Aarnios utredningsmetoder i hårda ordalag. Man anser det omoraliskt att han för att få tjallare ser mellan fingrarna med vissa brottslingar. Låter dem hållas för att dra nytta av dem i andra utredningar.
– Alla polisenheter har sina egna metoder och individerna sina egna synsätt, säger Ranta diplomatiskt.
Enligt Hbl:s källor är relationerna så inflammerade att Helsingforspolisens narkotikarotel helt enkelt uppmanar lokalpoliserna att inte informera CKP om vad man håller på med.
– Narkotikan och den organiserade brottsligheten är just nu två fenomen som är så på ytan att all uppmärksamhet borde fästas på dem. Därför måste högsta polisledningen reagera och spräcka bölden, säger Ranta.
– Det räcker inte med att man konstaterar att någonting är åt skogen, man måste också göra något åt det. När något inte fungerar hos oss, så byter jag ut besättningen. Det är enda sättet att gå vidare. Annars försämras arbetseffektiviteten.
Svårare bekämpa gängen
Oron för att den organiserade brottsligheten får övertaget är befogad. År 2000 fanns det åtta organiserade så kallade mc-gäng i landet. I dag är de cirka sextio och spridda över hela landet.
Ranta är rädd att den kommande omorganiseringen av polisen ytterligare försvårar bekämpningen av gängen.
CKP:s filialer minskar från elva till sex vid årsskiftet.
– Gängen breder ut sig och då är det viktigt att vi har våra ögon och öron ute på fältet. Det här är ett jobb dygnet runt, sju dagar i veckan. Har man en tjänstemannainställning så är det lika gott att sätta lapp på luckan.
– I dag kan jag med en befallning få i väg styrkan dit den behövs. I framtiden måste vi be lokalpolisen om den kan tänka sig att komma med oss, säger Ranta med en min som avslöjar vad han tror om det.
Trots svårigheterna just nu kan Ranta också blicka bakåt på stora framgångar under karriären.
De största polisbedrifterna inom CKP under hans tid är utan tvivel lösandet av flera mörkade mordfall. Han räknar upp några. Mordet på Eveliina i Imatra, mordet på advokaten i Kotka, mordet på eremiten i Ilmajoki som åratal senare löstes med hjälp av dna som hittades på en tobaksfimp och en grov våldtäkt där gärningsmannen kunde gripas 9,5 år efter dådet.
Det pågående fallet Anneli Auer är ett skolexempel på dåligt polisarbete.
– Vi har inte hållit i utredningen, men fallet visar att misstag som begås i inledningsskedet inte kan repareras senare. Det är viktigt att erfarna proffs som tittar på precis allt är med från första början.
Förljugna tv-serier
CSI-serierna på tv där brotten löses i en handvändning ger helt fel bild av verkligheten, anser Rauno Ranta.
– Internationellt hör vi till de främsta nationerna när det gäller brottsteknisk utredning. Vi ger 20 000 utlåtanden per år, men om ett eller två går fel så blir det rubriker.
Så skedde när ett av vedträna som användes som mordvapen i Auerfallet kontaminerades med en polismans dna.
– Det är mänskligt. Vi är ju inte precis klädda i rymddräkter!
– Men vi måste ta lärdom av våra misstag. Sådant här borde inte få hända.
Ranta försvarar också de hårt kritiserade registren med misstänkta personer dit även ryske presidenten Vladimir Putin hamnade.
– De är helt nödvändiga hjälpmedel, om de används rätt. Utan register skulle vi vara hänvisade till vad enskilda poliser råkar komma ihåg. Att lösa brott är att lägga pussel.
Finland ligger högt i statistiken över länder med låg korruption. Men Ranta är inte övertygad om att vi är fria från korruptionen.
– Vi har inte satsat ordentligt och vi identifierar inte riktigt korruptionen. Det finns strukturell korruption som är svår att komma åt.
Den 1 oktober lämnar Ranta över betongborgen i Vanda till efterträdaren Robin Lardot.
– Jag gör det med lätthet i sinnet.